utv vVål ULL UllLklAL LILI V MB LME SA V LAR AAS Me -—-— — EE — Herr Prosten Isberg på Öland har tillsändt Redaktionen följande: Parboäng dc. 40 Nov. 48539. Till Redakiionea utaf Aftonbladet. M.dan Redaktionen ännu finner betänkligt att intaga min artikel, rörande de formella NykterhetsFöreningarnes, ej allenast öfverflödighet, utan fastme:a, i hänseende till de moraliska afskyvärda Löftes-brotten, positiva skadlighet, utom det ijbe märkta ezgennyttiga och timligt krassa i ekonomisk beräkning, hvitke: börjar allt mer och mer träda i dazcn,. hvarest Nykterhets Föreningars formella gudli,hel som bäst bedrifves; skulle jag enhålla, aut Red. täcktes intaga uti bladet följande: Som det redan långt för deita är bevist, medelst de aocrmkullstötligaste skäl och bevis, hämtade deis ifrån läkarevetenskapen, deis ifrån den mest deaplo.eabla erfarenhet, att alla konstgjorda spriter, njutne utaf mecniskan under helsodagen, inverka apå henames själsoch kroppsekonomi under samama kathegori som ett gif, då frågas: Hvad kan anu mera, för en sannt upplyst, en sann christligt areflekcterande regering återstå för ett hennes, sine aulla mora, kraftigt fattade beslut, att ovilkorligen eförbjuda medborgare allt omgående med artificiei espri.dryck; vid samma äfventyr, som med umgåaends af de öfrige giften, hvilka endast böra fianas tillgänzlige på Apoteken, ochjicke derpå hämtas utan föreieende af vederbörligt admissionsbeatyg, uthändigade af dea samvetsgrennt pröfvande Lakarexorpsen ? JEHOVAH JUuBET. Redakticnen anser sig härvid Uullika böra nämna, att Hr Prosten I.berg serskiidt ef tryckket utgifvit den här ofvan omförmälda, förut till Aftonbladet insända, men ej införda artiken. Res enser sig imedlerid genom den här ofvanståiende skriltens iaförande hafva tiilräckligt törklarat orsaken, hvarföre ett par af Hr Prosten: artiklar icke blifvit intagna. Det bar ej skeit uerföre, att Red. på något sätt bestriver nyttan af ciler pligten till en medverkan på deu religiösa vägen för nykterhess sak, icke heller deriföre, att Redaktionen e skulle instämma med Hr Prosten uti den tankan, att försöken att verka på öfvertygelsen måste utiälta vida mer än eflockandet af formella löften och förbindelser medelst namnteckning, bvilka sednare, om de ej tillika utgå fran en inre öivertygelse, ofta nog brytas; utan emedan den, som i vår tid ken på ailvar först och frömst hysa den tanken, att regeringen äger rätt att förbjuda den enskilde begagnandet af en viss förtäring, likasom nyttjandet af vissa klädesplagg, och för det andre tre, alt ett sådant förbud, om regeringen skulle våga det, kunde uträtta någonting godt, der är ännu cå helt och hållet främmande för de första grundsatserna af både styrelsekonst och borgerlig frihet, att han i sina räsonnemange! rödvändigt måste råka på afvägar; och åtmin stone kvmraa sådana abderitiska och despoti ska satser, hvilkas tid väl numera, Gudi lof, äl förbi, icke att befordras utan bestridas af Af tonbladet. Detta hindrar icke, ait vi hyse al högaktning för Prosten Isbergs goda vilja och nit, samt önske honom framgång i hans bemö. danden för den goda saken. ERE eE oe En Insändare har, i anledning af en ammälan ut deita blad för några dagar sedan om den utkom na: Handledning i Engelska språket, författad a W. Wohlin, fästat Red:s uppmärksamhet derpå, at det icke är Kyrkoherden i Stora Wingåker, Theol TW nas asRm Wollin stan hane can enmam författat Ant