STOCKHOLM den 12 Dec. Danska tidningen Dagen innehåller ea adress som de 32 representanterna för Köpenbamns borgerskap aflåtit till Konung Christiån VII, dagen efter hans uppstigande på thronen, för att lyckönska honom till bans nya värdighet. Tonen är likväl, för ett sådant tillfälle, obegripligt mstt mot hvad något hvar troligen väntat af representanterna för den mest bildade och ansedda korporation i landet. . Adressen innefattar nemligen väl några timida önskningar och förhoppningar i allmänhet, men fäster sig icke vid någon speciel reform, med undantag af kommunal-förvaltningen. Skulle ej eationens tänkesätt från andra håll mera bestämdt och energskt komma att uttala sig, så är fara värdt, att den vändpunkt i Danmarks statslif, som folket hoppats uppnådd genom den gamle Konungens död, ännu kan vara ganska långt aflägsnad. Det vore åtminstone ett sällsynt exempel, vittnande om mer än vanlig själsadel, om en furste, ut n någon kraftigare impuls från folkets sida, erdnade maktfördelningen inom samhället tih folkets fördel, då bean äger makten odelad i sina händer. Det är naturligt att vi Svenskar med så mycket lifligare uppmärksawhet måste fölia de förestående händelserna i Danmark, som, i fall den konstitutionella tendensen der segrar, sådant ej kan blifva utan inflytande äfven på ställningen och sinresstämningen hos oss. Det blefve i samma mån svårare för vederbörande att äterhålla sträfvandet till verklig konstitutionalitet här i landet, som fria statsförfattningar hos våra båda grannar Norrmännen och Danskarna skulle gifva ännu mera impuls åt de konstitutionella iderna bos oss. Vi meddela kär nedanföre den ifrågavarande adressen, så lydande: a aAllernådigaste Konung! cEders Maj:t värdes tillåta hufvudstadens 32 män, att, såsom Representanter för dess borgare, frambära deras lyckönskan och hyllning, i anledning af Eders Maj:ts upphöjelse på thronen. I detta för Danmark så vigtiga ögonblick, då folket i sin djupa sorg öfver en älskad konungs bortgång, med tillit vänder sina blickar mot dess efterträdare, känna vi oss uppmanade att framträda inför Eders Maj:ts thron, och att uttala trohetens och kärlelekens känslor, hvaraf hela folket är lifvadt, cEder Maj:t är bekant med den nuvarande tidens historia cch förtrolig med de mest upplysta staters författning; vi hysa derföre den förtröstan, att Eders Maj:ts klart seende blick skall erkänna, att, vid sidan af de stora framsteg, bvilka redan blifvit gjorda i vårt fädernesland, återstår ännu mycket ofulibordadt. Fast är hos folket den förhoppning, att försynen skall förläna Eders Maj:t den lyckan, att fullfölja det påbegynta verket, och alt allt hvad folkets behof kräfva, så väl för det närvarande, som för framtiden, skall utgöra målet för Eders Mosj:ts bemödanden. aBland framtidens förväntningar ligger utvecklingen af fria kommunalförbålianden oss närmast, och vi hysa det förtröstansfulla hopp, att, från Eders Maj:ts visdom och det bland folket rttalade råd, den sjelfständighet och offentlighet i förvaltningen ef kommunens angelägenheter skall härflyta, som hos borgarne skall väcka det lifliga deltagande, hvilket är vilkoret för kommunens kraftiga bestånd. cOckså detta skall bidraga dertill, att Danmark under Cpristian den Åttonde skall forfara att framskrida i den tidens upplysning, som Fredrik den Sjette förde sitt folk till mötes. Vi anrope den Allsmäktige, att ban ville hålla sin beskärmande hand öfver Eders Moj:t, så att Eders Moaj:t länge i ostörd frid må kunna arbeta för det, som vi, som hela folket vet vara Eders Msaj:ts heligaste önskan: folkets förädling, Danmarks lycka. Gud välsigne Konungen! ER