aeförutan fruktan att på bålet. abli bränd för det att man sagt sant. För att gå någorlunda i ordning, göres början 4:0 med posternes befordran: Inrättningen är nödig och nyttig, så väl för de allmänna som enskilda intresset, men nyttan ligger deri, att kommunikationerne ske säkert, ofta och skyndsamt. Väl hafva i sednare tider åtskilliga förbättringar i era och andra afseendet äst rum, och man fränkänner ingalunda Poststyrelserne förtjensten deraf; men mycket torde återstå att göra och ordna, innan det hela kan sägas någorlunda fullkomligt. Så, för exemp., kan en postging al drig gå fort, der den befordras af vissa dertill från ä!dre tider anslagna posthemman, hvilkas läge ifrån allmänna landsvägen, med oftast ofarbar väg, gör befordringen ganska långsam; och då härtill lägges den rättighet desse postforare hafva att befordra posterne efter 4 !; timme i godt och 4 , timme på milen i sämre väglag, samt dess uppehåll i städerna, der posterna passera, så skall det icke synas underligt, hvad som är händelsen, att en väglängd af cirka 60 mil erfordrar en tid af 4 dygn eller 96 timmar för att tillryggaläggas. Ett annat ondt, som vållar posternas långsamma gång, är, at! en mängd (å vissa orter 40 å 50) lösväskor medsändas till under vägen boende personer, med rättighet för ägarne att få dem aflemnade och emottagne å eller vid deras egendomar. — Så länge dessa och andra häfdvunna vanor, eller rättare ovanor, qvarstå, kan man ingalunda vänta sig någon snabb postgång. De i sednare tider tillkomna snällposterne svara mot ändamålet och göra ska för namnet, ty de färdas milen på timmen, så vä i godt som sämre väglag, och mera kan ej gerna fordras; dertill brukas vanligen .gästgifvareskjuts, och ehuru de skjutsande icke kunna åläggas skjutsningen på kortare tid än den, som allmänneligen är föreskrifven, eller 4 !, timme för milen, så göra de sådant ändock godvilligt, derföre att dem bestås fyra skilling mera än vanlig skjutslega, och mer än dubbelt för milen, emot hvad krono-postförare tillkommer. Gäsigifverierne torde dertföre vara de ändamålsenligaste stationerna för en ferm postgång och man kan derföre icze underlåta at påyrka en sådan förändring med postföringen. Sant är, att transportkostnaderna blifva dubbelt så stora då, som nu, men lika sant som detta är, lika visst blir det, att om man vill ändamålet, måste man äfven bevilja medlen; och obestridligt måste det vara och förbiifva, art hvarje inrättning bör af egna tillgångar bestrida de för densamma uppkommande kostnader, innan nägot öfverskott kan ciler bör få disponeras på annat bål!. Enligt Konungs och Ständers besiut, stall Postverket årligen inbetala till Statsverket Rdr 100,000; men denna tribut borde försvivna och beloppet i stället användas till postverkets egna behof och för ait bringa detsamma i sädant skick, aet bör vara. Med en del af desse 400,000 Rdr kunde postföringen inom Riket vinna en förändrad, ändamålsenlig gäng och Svenska postverket sättas i bredd med endra länders. — Sålunda borde alla Posihemman få en förändrad natur och komma under beskattning i likhet med annan jord; postföringen ske från och till Gästgifvaregårdar, under gästgifvares tillsyn och åliggande för dem om ferm befordran; lösväskor endast aflemnas och emottagas å sådana ställen, der hästombyte äger rum, och för öfrigt, å de större vägarne postiljonerne hafva sig ålagdt befordringen, å föreskrifven bestämd tid. Posthemmånens återgång till Statsverket, Teiegraf-inrättningens utvidgniag och dess bekostande af postmedlen, samt Fribrefsrätten för Regering och alla publika verk och inrättningar inom Riket, torde vara och böra anses för en tillfyllest görande beskattning af postmedlien till det allmänna ) a 2:o0 Poststyrelsen: denna utgöres af en ÖlfverPostdirektör, hvilken för det mesta är tillförordnad, en Sekreterare och en Kammererare, hvilka sednare i Chefens fråmvaro styra och ordna, under omsvar för sine tillgöranden. Öfver-Postdirektören har, inberäknadt 666 , Rdr Taffeipenningar, uti ärlig lön på Stat Rdr 53,800, utom en bostad, som kan taxeras till Rdr 4,000. — Kansliets, Kammarkontorets och Post-Inspektionens årliga aflöning utgör, enligt Stat, Rdr 11,459. — I Sverge hefva vi alltför många chefer, och en följd af mängden är, att de, hvar för sig, äro för ringa lönade; och en ringa lönad plats sökes ej gerna af dugelig person derföre, att inkomsten ej motsvarar utgi?terna. Förändra detta, och så väl Staten som Embetemannen skail finna sig väl deraf. Sätt Tullverket, Postverket och Kommers-Kollegium under en Presiden? eller Finance-Minister, och löna denne så som dess anseende och behofver fordra; ech vidtag en lika reform till förening af Chef för andra verk och kollegier, så skall det nog visa sig, att duglighet finnes; och att denna framstår för att gegna fäderneslandet då den får äga eu oberoende ställnivg, derom blir ingen friga.) (Forts. följer.) ) Red. delar visserligen i så måtto Insändarens tanka om de: nuvarande öfverskottets anvärdende till postersas förökande och förbätfring, men tror tillika, att en vida mera förökad inkomst skulle deraf i sin ordning blifva en följd, hyilket då äter borde och kunde leda till portons nedsättande. Blott den enkla reformen, att fördela de stora posterna vesteroch söderut på fyra i stället för två dagar i veckan skulle ofelbart inbringa dubbelt så mycket i tillökad brefvexling, som förhöjningen i utgifter för expedition och transport komme att utgöra. Red. anm. ) Uti denna punkt synes Insändarens anmärkning mindre stå profvet. Neg är väl en Post-Dircktörs befattning, om den skötes med kraft, af det omfång, att den kan sysselsätta en egen Chef, och lönen är ej heller så ringa, att ju icke duglige sökande alltid kunna fås dertill, em de hafva hopp att erhålla sysslam. Icke heller kan man säga, att demna syssla i sedmare tid varit bland da sämst besatta: båda Hrr Skaoman Fock