Aftonbladet – 9 december 1839, sida 3

ig af den hand, som i andra hand stys öden, finna sig vacklande i sitt beletta händer någon, taga vi för gifvet, f den kännedom vi äga om Riksdags(vi vilja ej begagna utirycket Taktik); som sagdt är, ej alltför mänga låta beden tomma och fåfänga glans samt de er, hbvarmed maa skall söka dem; utan srinra sig vårt gamla Svenska ordspråk: guld allt som glimmar; då våga vi fördenna Riksdag blir en af delyckligaste slamdet, och af hvars resultater, så väl efterverld skall skörda gyllene frukter. ma Handelstidning omtalar, att fråga mellan Stadens Åldste, att genom g uppsats tilikännogifva sina önskde valda Ombuden till förestående ch föreslår, att dertill antaga följanall vara författadt af valmän i ett om Boadeståndet, till ledniog för degsman: Som Svenska Folket är ett och följakt-. ligen vid sina Riksdagar borde hafva ett syfte, ett iniresse — allmän välfärd — och detta ingalunda kan vinnas, så länge Representanterne, enligt vår RiksdagsOrdning, äro splittrade och delade: uti fyra Stånd; så är vår allvarliga öxskan, att Tit. af alla krafter befordrar att förändradt Representationssätt, till beskaffenhet liknande Norges. Bör Tit. understödja dem, som hos Konungea begära StatsRådens och StatsSekretorarens aflägsnande från sina Embeten, och sammes återbesättands med liberale och kraftfulle män. Vi yrka: att Tit. ingalunda boviljar några nya anslag, med undantag af dem som kunna begäras till Folkbildning, d. v. s. Folkskolor i första rummet, och detta endast under vilkor: att dessas öfverstyrelse skall bestå af sanna Fosterlandsvänner, som af Representanterna utväljas. Vi yrka: Tryckfrihetens återställande i det skick den var före 14812 ärs Riksdag, d. v. s. Indragningsmakteas upphörande. Vi yrka: tillsvidare-systemets afskaffande och alla Embetens och Tjensters tillsättande msd Ord. Embetsoch Tjenstemän, hvarförutan sjelfständighet hos dem ej kan äga rum. Vi yrka: allmän Näringsfribet och Skråförfattningarnes upphäfvande, samt Tullnedsättning, till förekommande af smugleri-handteringen. Vi begära: upphörande af alla enskilda förmåner, som ej hela Foiket får tillcodonjuta. Då, af den mängd nya Lagförslag, som äro att förvänta från Regeringen, t. ex. Fattig-leg, Kommunal-lag, Brottmålslag m. fl., man ingalunda på förhand kan bedöma deras halt, öfverlemne vi dessa grannlaga ämnen åt Tit., med uppmaning, att ständigt hafva hela Folkeis allmänna nytta för ögonen. Vi yrka: betydliga besparingar på den allt uppslukande Tredje Hufvudtiteia. Vi fordra: betydliga besparingar uti vår Diplomati; vi amse den som en alitför stor Lyx-ertikel för ett fattigt Land; genom några få Charges dAffaires, Konsuler och Handels-agecter, i stället för stora Ministrar, kunde detsamma verkU:i de fall, Tit. sielf ej äger förmåga att rätt bedöma en sak, fordra vi uttryckligen, au intet förhastadt votum afgifves, med mindre en förfrågan hos någon allmänt aktad Riksdagsman föregålt. Önska vi af Tidningarne få se, att Tit. eldrig uteblifver från någon votering och der, om ej med stora ord, dock med sitt Ja, tillstyrkt det rätta, och med sitt Nej vägrat det orätta. ts Presterskap endast betala sina Riksdr 3 Bko om dagen, hafva vi, oaktadt tillhörande Bondeståndet och följaktlivid kosteammare beqvämligheter, likvisst ir 5 Bko, hvilket bör tillintetgöra fre1 illasinnad2, samt uppmuntra Tit. att ryck befrämja vår eller Folkets sak. n sanna Odalmannakrafien uti och geöra sig gällande, så visst som vi skoie rdera och högakta den, som med alivar itta och, så mycket i dess krafter stått, kämpa oss goda Institutioner. a RR der dat temporära uppebåll i offentska niutninpgar, som vanligen inträder