Aftonbladet – 6 december 1839, sida 1

SPANIEN. Regeringen har nu ändtligen tagit sitt parti. Kabinettat har blifvit kompletteradt genom Hr Montes de Ocas utnämning till Marinoch Hr Calderon Collantes till Inrikesminister. Så snart deita skett, afgåfvo samtlige ministrarne en vidlyftig föreställning till drottningen, om nödvändigheten att vädja till nationen genom Cortes? upplösning, åberopande de tjenster de gjort, de stora fördelarna af fredens partiella återställande i norra provinserea och det missförstånd, som icko desto mindre uppkommit med Cortes, samt framför allt den sednaste åtgärden med skatternas vägrande. Följden häraf blef naturligtvis, att drottningen antog deras föreställning och den 49 November utkom ett dekret, som anbefallde Deputeradekammerens upplösaing, Senatens förnyande till en tredjedel och de nya Cortes sammankallande till den 48 Februari. De Franska tidningarne bedöma olika denna åtgärd. Journal des Debats påstår, att massan af nationen är likgiltig för tvisterna inom Cortes och nöjd med den frihet hon åtnjuter, d. v. s. med det slags jerlikhet, som egentligen existerar mellan Spaniorer af alla klasser, samt att det är blott i Madrid och några andra stora städer, som man bildat sig efter Franska mönster och vill åstadkomma någonting, svarande först mot de Franska oppositionsstriderna och sedan mot de Franska statshvälfningarna. National deremot anser ställvingen i Spanien för närvarande ungefär densamma som i Frankrike år 4830, efter Kammarens upplösning, d. v. s. att striden är börjad mellan nationen och hofvet, mellan frihetens sak ceh förtryckets, men tro, att den skall bli förr utkämpad der än i Frankrike. Deatär, säger bladet, från kamarillan i Tuilerierna, som plenen till derna statskupp utgått och kamzrillan i Escorial, som antagit der. Denna sistnämnda åsigt, som många i Madrid äfver. hysa, söker den officiella tidningen derstädes likväl vederlägga, äfvensom ryktet, att grefve Toreno skulle hafva någon del deri. Huru än dermed må förbålla sig, så är grefve Toreno en nagel i ögat på de exzlterade, och i deras samlingsrum på Caf nuovo skall ett pris af 80 uns guld hafva blifvit satt på hans hufvud. Dels till följe af den våda, hvari han sålunda sväfvar, dels för att undvika allt sken af politiskt inflytande, skall han hålla sig mycket inne och afböja alla besök, serdeles från hofvets sida. Garnisonen i Madrid förstärkes och auktoriteterna fördubbla sin vaksamhet. Lugnet bar likväl ännu icke blifvit stördt. Espann2as öde anses nu mera satt utom allt tvifvel. Det var nära den lilla staden Orgagna, som mordet å honom blifvit föröfvadt. Liket fanns i Segre-floden vid byn Vergi och blef! af Carlisterne i all tysthet begrafvet. Från krigstheatern afhöres ingenting nytt. PORTUGAL. Uaderrättelserna härifrån gå till den 48 November, men äro utan allt intresse. Det enda af någon betydenhet de medföra är, att de försökta arrangementerna med räntan å den utländska statsekulden icke vunuit nägon framgång. FRANKRIKE. Tidningarne tadlia mycket den nya organisationen af statsrådet, och Journal des Debats ger i detta fall oppositionsbladen ingenting efter, samt finner åtgärden lika obetänkt både till principerna och Ull utförandet. Ett annat tvisteärne, som flera blad fört med regeringens organer, är om de Franska krigsfångar, som ännu, allt sedan 4842, skola försmäkta i Siberien, och hvilkas antal söges gå ända till 3000. Moniteuren har slutligen måst framstå för att vederlägga dessa uppgifter, försäkrande, att Franska sändebudet i Petersburg ifrån 4846 till 4830 gjort förnyade efterfrågningar härom, men alltid erbållit till svar, att inga Fransmän mer qvarhöllos med våld i Ryssland, utom npigre få, anklegade för mord och andra brott. Journal äu Commerce nöjer sig likväl icke med dessa försäkringar, utan inför ett bref från en Hr Dupin, officer vid Parisiska nationalgarde!, hvilken gjort fältttåget i Ryssland, och uppmanar till en subskription för sina der qvarvarande krigskamrater. Tidningens redaktion har sjelf börjat subskriptionen mcd 500 francs. ENGLAND. I hemliga rådets sammankomst d. 23 Nov. uppläste Droitningen följande förklaring: aJag har sammankallat eder, för att underrätta eder om mitt beslut i en sak, som g2nska nära rörer milt rikes väl och min tillkommande lefnads lycka. Jag bar beslutit att ingå äkta förening med Prins Albert af Sschsen. CoburgGotha. wr EE MAT HH