Aftonbladet – 5 december 1839, sida 3

ivaro sf omtring 5000 åhörare. Kören bestod af omkring 220 sopraner, 160 altröster, 460 ten:cer och 1460 basister; kapellet af 448 violiner, 48 altvioler, 414 violonceller, 23 kontrabasar, töjter. oboer, jklarineiter, fagotter, horn och basuner 49 af hyerderes. Effekien var af det hela storartad; precisionen, hvarmed deta hög. beprisade erstortlum, under di:ekiör Schmidts anförande, utfördes, va beundraxsvärd. Iokomsterna utgjorde 3000 gulden konventiontmynt; men omkostarderva bade varit så betydliga, att öfrerskottet icks kun:e besiiga sig till mer är 2000 gulden. Teckniskt. Paven i Frankrike har vid en af Franssa Akedemiens sedoaste sessioner framlagt en ieori för den kemiska proctesen af vexiernas nåriag och der uti meddelat följande iektuageiser Före ali organisk utveckling upptacker mik nskopet snå regelbundna korn af oiika skapnad, h iika i kemski: hänsee: da öfverensstämma med qväfbaltiså kroppar, semt omgifvas af en q:äfve inuebållande vätska. Qväfvet är äfven den första nåsing för vexterna, hvilken lemnes af gödeels. Mo D så snart organisationen begynner och dessa på qväfre rikhaltiga kroppar bilda celler, så e fordra dessa bilsor, Som begsiå al kol och väts, en atnan näring, och det är numera kol och väte, som ef vexten konsumeras. Under den vidare utvecklingen bildar sig i växterna en seg materia, bvilken företrades is innehåiler kol och väte, hvilket s-dnare, enligt da af Paxyen anställda försök, 25s0o b-ras af ella täxiert. Mod deunxs teori jemtör ru Hr P. atla i ekouomien förekemimnand, förferingssar , hvilta så ofta, I. ex. genom förruttnelsejaäsning, fö: fela sitt ändemå!. — Ett interessent prof ef Industriens hbemödande, att gö a seg nytta af de i slöjderna förekommande eff: ll eller biprodukter, finoer men i fölisnde beratieser om de båda F:eueka kemisternss, Psyens, fader och son, åfveatyr med drrss emmoniakfabrik. Payen, fedren, var den fö sta i F snkrike, som beredde ammonlek i större stals. Som bekant är bildar sig vid destillatioven af de uti denna tillverkning använde ben och andra arnimaliska ämnen, ena stor mängd vidbränd olia af afskyvärd Jukt. och deane gjorde P. icke midre bekymmer än Abul Kesems beryktade tofflor. H: P. fär först slå oljan i strömmen, men den flöt omkring vå vattenyten och bragte alias vattenbemtare och trätterskar i uppror; hen lät förbränns den, men röken och eskregnet vackte en allwän klagan t0s grannarne. Då lät H OP. gräfve en djup grop nära strömmen, göt oljan desi och tiltäckie den; men det dröjde ej länge innan trvärtersior och sattenkörsre åtar började röra på sig; olje hyds nemligen dragit sig ned i strömmen. För att på en gång bliva både dem och otian qvitt, lät P. agelägga en djup araf långt ifrån strömmer; men eftsr 6ex månader voro al!a brunnar I grann:kapet förstörds, och Hr P. måsta inköpa dem stla med dertill hörande bus och tomter. Döden befriade bonom slutligen från dessa äfventyr, som i stället, samte fibriken ärfdes af hans son. Denne lat sätta eld på cljerafven, men, o ve! en 40 fots eldkolovn reste sig i ögonbiicket derur, jorden datrade sch grannterne protesterade med fruktan och bäf7an mot vulkanen. Vid denna tid bade gasysningen biifvit införd i Frank:ika och Peyen. s80nen, föll på den tankaov stt förvandla dena olietsliga o!jan till lysgas; detta lyckades och man påstår ill och med, att denna gss, I anseende til! en större halt sf kol och hydrocjansyca, ger en karare låga. — Ett Pariser hlid berättar, att Moscheles och Chopin syligen i S:t Cloud spelat en afton inför konungen och hofvet, och dervid så fjätt:at sitt auditorium, att soircen varade ända öfver midnatten, utan att åhörarna lemnade sing platser. Båda rvästerna spelte först hvar för sig, dersfier tillsammans ett stycke för fyra bövder, komponsradt ef Moscheales och slutligen improviserade hvar och en af dem på upngifna temeta. — Konungen af Preussen har befallt, ett på Belle-Alliance-platsen vid Helliska stasporten, sow erbjuder perspektivet åt F edriksWithrimsoch Lindgatorne, skal! uppresss en stor fredskalonn, till minne sf den 25:årige fred, som P:eussen år 1840 skäll he åtnjutit alltsedan krigets s!ut år 1815. Den store Fredriksgeten skall derigenowm erhålle en berrlig point de vue, och man kall från Tampelbofer-berget kunna se fredekolonneR Rärvast efter esinnesvården öfver de åren 1815—414818 stupade krigarne. — Ovanligt drag af rällrådighet hos en jenare. En rik possessionat i VA yne i Frankrike, He Ph.. lefde skiljd från sin hustru och son. Efter sin död testamenterade ban hela sin efterlemnade förmögenhet åt sin tienstepiga, med uteslutande af sina lagliga arfvingar. Några dagar derefier infann sig testamentstagerskan hos den sflidnes son och sade: aMin Herre, eder fader har velat testamentera mig all sin egendom, och jeg har före hans död lofvat att emottaga den, men jag har endast gjort det, för att förekomma, att han ej donerade den åt någon anBan; jag har endast varit betänkt på att rädda och återgifva den åt er. Se här det bruk jag gör af testamentet . . . och med dessa ord sönnderref hon detta. Dan laglige arfvingen, som sålunda såg sig i besittning afen egendom han trodde förlorad, behöll hos sig den trogna ljenarinnan och anslog åt henne en bet;dlig lifränta. — Ea Parisertidning berättar, att rogerinven håller på att tillsätta en kommittc, som skall utarbeta ett hetänkande öfver en proiekterad ombyagning af de trångaste qvarteren i Paris, för att ar hålla bredare och liggara oetar hamsärmliga trafo