a lsterna al ångbåatsiarten med mer än 25 CO: a francs. Totala öfverskottet af inkomsterna un ti der första halfåret el 4839, öfver dem fö tlsamma pariod det Jföregiende året, stiger til il mer än 206 000 francs. 1) Några fakta, som bafva afseende på bandeln I bevisa ännu tydligare de stora framsteg. välmå il gan inom kolonien gjort. Ar 2832 hade ina tiifrån våra besittningar exporterst lider till et värde af 422745 fr. DPeona exportartikel ba Ipå de första sex minaderra af år 4839 ökat I med 400,000 fr. Uuucr samma tid har utför. Iseln af koppar uppgå til 4 396497 fr., er artikel, som icke, under bela året 4838, hade ii kunrat uppdrilvas högre än till 746,000 fr Onsättvingen uti ulibandeln bar under sam: tid varit åtta gånger lilligare än under en liks lång föregående tid. Ända till artikeln blodigla finnes intet, som icke i ea viss mån icgår ut våra Afrikanska exportartiklar. Vi bafva deit lår exporterat mer än tre millioner deraf. Al: källor äro så fullsat!a dermed, att de genocrc sitt öfverflöd ofta blifva farliga för munniskol joch hästar. Vi finna af andra statistiska dokumenter af samma slag, att den allmänna välmigan uti Algier är uti ständigt aftagande. och likväl är den stora svårighet, som förorsakar detta aftagande, ännu icke häfven sedan erfjöfringen dera Vi vilja nämna om det verkligen hieroglyfiska tillståndet utaf förmögenheten i Al. gter Och om de besynnerliga och ärda hittills nästan outredliga förhållanden, som Lbäraf äro en följd. Styrelsen, privata personer och lagkloks hafva gjort fåfänga försök att reda sig derur. Kolonisationen är träff:d dera uti hjeriat oct iikasom uttorkad till sin källa; den allmänrs moralen har deraf fått mere än ett anfall; alla lida deraf, och imedålertid fortar deta oerhörda förhållande ännu oa brutet. SULTAN ABDUL MENDSCPIOS NYASTE HATTISCOERIT. Vi omnämnde i kortbet i girdsgsbladet den stora högtidlighet, som ägt rum i Konstantinopel d. 3 i förra månaden, gevom promwulgeI rande al en kejserlig författning socd åtskilliga j vigtiga stadganden rörande personliga och egenj domstäkerheten, heskatinirgen och rebryteringen. Denna battischerif innehåller flera sunda statsmaximer, och gör onekligen sin uppbosman beder. De genom densemima annonserade ieformer äro ve räligen af större vigt, än Snl ten Mahmuds edikter emot turbaner, tobakspipor ete. ete. Är det möjligt stt regenerera ett så sönderfallet rike som Turkiet, så äro visserligen dylika stadganden, som dessa, framförallt nödvändiga; och att de ännu återstodo att vidtaga, oaktadt allt hvad Mehmud reformerat hela långa tiden bortåt, visar att hane reformer föga gått på djupet... Vi meddela här nedanföre sjelva hattiseberifen i sin helhet, lydande som följer: cHela verlden kärner, att i Osmanniska monarkiens första tider Korans beröndliga föreskrifter och rikets lagar alltid tjenade till ett aktadt rättesnöre. I följd deraf tilltog riket i makt och storhet, och alla undetrsåtare, utan undantag, hade i högsta grad förvärfvat välmåga och välstånd. Sedan 150 år har en kedja af händelser och åtskilliga orsaker gjort, alt man upphört lefva enligt lagarnes heliga codex och de förordningar, som härleda sig derifrån, och den foråna makten och lyckan hafva blifvit förvardlsde i svaghet och fatrigdom; detta skedde, emedan ett rike i sjelfva verket förlorar al fasthet, så snart det upphörer att elterlefva lagarne. — Dessa betraktelser bafva utan återvändo varit närvarende för vårt sinne, och sedan den deg, vi bestego thronen, har tankan på det allmänna bista, I förbättringen 2f provinsernas tillständ och folkets understödiande icke upphört att uteslutan nade sysselsätta oss. Om man öfeerväger de Osmenniska provinsernas geografiska läge, jorI dens fruktbarhet, invånsrnes naturliga anlag (och insigter, så skall msn komma till den öfvertygelsen, att om man söker utfinna de verksammasta medel, det resultat, som vi med Guds bjelp beppas uppnå, skal! kunna vinnas under en rtidrycd af några år. Vi anse derföre. lämpligt, fulle af tillförsigt till den Allsmåktiges bistånd och stödde på vår profets bemedling, att genom nya inrättningar söka förskaffa de provinser, hvilka utgöra det Osmanniska riket, fördelen af en god förvaltning. — Dessa inrättningar skola hufvudsakligen riktas åt trehne punkter, nemlii gen 4) de garantier, som trygga våra undersåtare om en fullkomlig säkerhet, så väl för de-! ras lif, som deras ära och egendonm; 2) ett re-! gelmessigt sät för skatternas pålärgande och uppbärande; och 53) ett likaledes regelmescigt: sätt för soldaternas utskrifning och bestäminande af deras tjenstetid. Och äro väl icke lif och ära de dyrbaraste , ägodelar, som finnas? Hvilken menniska skall väl. hurn mveket än;