horn, etc. 2) Pumpar, sprutor, Häfvertete. 3) Berometer. fInrätong af flere sådane 4) Luftens förtunnande och utvidgande genom värma. Lufiballoreis inrätning, koppborirews verkan, kakeluynars och skorstenars ina taing och verkan, väde vexiingsmachiner, etc. 5) Medel til luftförtunning. tuftpus par. VE VÄRYE OCH KÖLD. Värmes uppvackande gencm gnidni g ech tryckniog, i qvarnstenar, fukigt hö, gödsel, ec. Pneuratska elotyg. Kroppars utvidgning genom värme och sammandragning g nom köld, t. ex. tegelformar, lerkärl, etc Thermonmreter och Pyzomoter, och inrättving d raf. Värmets rörelse Briänspeglar, reverb rugnar, kokkärl!, vete. Goda och dåliga värmiedare, och verkan ceraf. Balm kviog träd om vin:iren. oiedande luftlager mellan dubbelfonsier, etc. Ånva och afdunsinirg Bo skrinirg på desteing och konig, ÅAspmacbioer, etc Adinstuimg genom Solvärma. bizg:rca. moln, regn, etc VI. LJUSET. Ijuseis styrka och bastiehet Föremålers skenbara storlek. optska illusioner. Läran om Spesler. Spezelkarmar, kaleidoskopet, trollperspectivet, plan pegiar, brätspeglar och phenomenver dervid. Löran om spheriska glas eller linser, förstoringsplas, gla ögon. ete. Läran om Färgerna. Ögalts inrättning, och seevdet med ösa:. Närsyvihet och långsynthet. ete Mikrtoskoper, Tuber och Teleskoper. Be-köifrirg på åtskilliga slag och deras verkan Ardra Optiska irstrumenter. Camera obsev:a och lucida. Latesoa Magica. Beskrifning och förklaTine. VIL KROPPARS FÖRBRÄNNING. Phenomener! vid eyrpeas och välges. Fullkomiigaste sättet af för. bräning Bssta inrättving af ugnar. kakelugnar, lampor, et. Beskiufning på gasupplysninger. Knalluft och krallämnen. Kosleft i gruvor IX ELEKTRICITET N. Euktrieke phenowener. Elertric:itetsn achiner Fran:linska skifvan, Kleitska floskan. Ciektriska baiteriet, och xpe:imenter dermed. Et kiropboren, Elektriska lsmpas. Cordensatorn. ä. GALVANISV och ELEKTRO-CEEMI. XI. MAGNETISM.