förslagen tiil indragning eller förvanoling af redan befintiige skoior, äfven som all förminskning i gymnasiioch skollårare:iöner, samt framställde hvar för sitt stift behofvet af förbättring, tillökn:ng eller förändriog inom läroverken, hvarfö utan en del konsistorier ansågo skolrevisionens förslag, att lita lärarebeställningar öfverallt skulle förses med lika löner, obiilgt. Under tiden inkommo från flera orter ansökningar och hbemställningear, rörande garvl!a skolors förändriog eller nyas inrättande, ech regeringen hörde deröfver alliid vederbörerde. Imedlertid hade regeringen meddelat 1834—38 års ständer: de inkomue förelagen och andra handlingar, och derpå af ständerne, den 30 April 4855, fått det besked, alt de, lika med skolrevisionen, ansågo, att vid bestämmendet af lönerne alla en lärares löneförmåner äfven enskilda anslag borde tagas i beräkning; att för lika befettning borde vara lika löner, alt de nuvarande löner, sem di alla förmåner sammanräknades, öfverstego det besiämda lönebeloppget, borde vid nästa vakens nedsättas till likhet med detta, samt att, då serskilda omständigheter kunde göra undantag eller modifkationer nödiga, ständerna öfverlemnade åt regeringen att, efter vederbörandes hörande, definitift fasställa staten för elementarläroverken. Presteståndet förenade sig icke häruwvi, utan isgaf, den 19 Maj s. å., serskild skrifvelse, med antydan, att grundsatsen i ständernas beslut rubbade prestieståndets privilegier och kunde blifva vådligt för både skolan och kyrkan samt åberopade för öfrigt en äldre skrifvelse med anmärkningar mot skoirevisionens förslag. Presteståndet hsde dessutom redan i Decembe månad året förut eller 4834 (i anledning af en: skilda motioner), ingått med en serskild skrifvelsc till Kongl. Maj:t, och deruti anhållit att, inpan interimsstaten för läroverken biefve till stän. dig förvandlad, den måtte fastställas för blott 4( år, under hvilka läroverken kunde undergå er definivif regleriog, samt ati, till beredande a jen rättvis fördelning stiften emellan uti löneförbättringsanslaget, konsistorierne måt:e tillätas hvar för sitt stift, inkomma med beräkning af löne förbattringsbehvfvet och uppgift af nuvarand: så väl som beböfliga, nya lärarebefattningar, ef.e j hvilka beräkningar och uppgif:er hvarje stift: andel af den nya staten borde bestämmas oci för de 40 åren blifva oförändrad; hvarvid stån: det iikväl begärde, att bvarken de ef vissa städe: beviljade hushyremedel, eller räntor af enskilda smärre donationer måte i löneuppgifterne inbe räknas, ingen minskning uti med större prebendei I försedde lärares löner ifrågskomma, ej heller inne hafvarne af mindre prebenden sakna skälig ersätt ning för sin kostnad och möda. Öfver denna skrifvelse infordrade regeringen, Februari 4835, utlåtande af Statskontoret, oci detta inkom först i Oktober samma år, samt inne böll bufvudsakligen blott, att Kongl. Maj: förkla rat 1819 års stat för en interinmsstat, men a! Kontoret ej såge någon fördel för läroverken uti at fastställa den nya staten för 40 år, enär Konzgl Maj:t i alla fell kunde låta den under tiden un dergå förändringar. Derpå, d. v. s. halffjerde år derefter, eller i Ma 4838, gick regeringen åter till korsistorierna oc fordrade deras utlåtande öfver ständernas ofvan nämnde besked, angående ifråguvsrande löneregle ring, och erhöll derpå af samtlige det svar, att d enbälligt instämde i presteståndets ofven omför mälde skrifvelser, deri presteståndets privilegie m. m. åberopades, samt att de önskade och bop pades, att då ämnets vigt i sin helhet ännu påkal lade en längre betänketid, interimsstaten af 483: måtte i sina bufvudsakliga delar blifva orubbad beståndande, Detta allt har Korgl. Maj:t, i år den 4 Nov., ta. git i öfvervägande, och funnit, som officiella bla det sager, catt man, för att stadga omdömet i er så maktpåliggande nationalangelägenhet, ännu ho behbof att inem landet samla mera mognad erfa. renbet och jemväl taga närmare kännedom om an dra länders likartade institutioner, innan en för framtiden gällande organisation af undervisnings: verken i allmänhet kan med ful! säkerhet för des: ändamålsenlighet uppgöras och stadfästas. Kongl. Maj:t har således stannat i det beslut, ali i nåder uppskjuta så väl den definitiva organisationen af rikets elementarläroverk, som regleringen a en ständig löningsstat för lärarne. Men som Kongl Mai:t ändock ej ansett cal!a förändringar avid läroverken böra uppskjutas, och funnit att några nya fullständiga apologistskolor borde tillvägabringas, eller förenas med vissa lä; domsskolor, har Kongl. Mai:t meddelat åtskilliga stadgar och föreskrifter, som vi här nedan till hufyudsakliga inn2hållet upptaga. Intierimstaten ef 4853 komer att gälla, med de förändringar, jemkningar och rättelser, som nedanför gö as eller framdeles blifva föranledde. Vid Gefle gymnasium skola de sex lektorerne jemte adjunkten så fördela läroämnen och lärotimmarne, att undervisning jemväl meddelas i naturvelenpskap, samt Frensyska och Tyska språken. Vid ella gymnasier skall fionas: en lärare i Tyska och Franska språken, med 60 tunnor spanmiåls eller 506 Rdr:s lön och skyldighet att läsa 4 timmar i veckan för hvarje afdelning, samt för den högsta korrigera Franska och Tyska stilöfningar; en lärare i naturvetenskap med 4350 Rdrs lön och 2 timmars föreläsningsskyldighet i veckan för hvarje afdelning, samt gemensamt med vid gymnasium befintlig skola en gymnastiklärare med 150 Rdrslön. Der serskilda lärare i lefvande språken och naturkunnighet förut finnas eller dessa ämnen blifvit lektorerne eller adjunkten uppdragna, komma naturligtvis inga nya att tillsättas. De större och mera besökta gymneasierna, der utom 6 lektorer öch adjunkt, ofvan uppräknade Jlärare finnas, böra, så vidt utrymme kan anskaffas, fördelas i 3 afdelningar utan gemensamma undervisningstimmar, och gymnasii-adiunkternes löner