— Redaktören 2f G fleborgs Läns tidning Er Boktryckaren J. O. Linn har i sista numret a sitt blad utgifvit ett slags manifest i anledning a den i förra veckan i Aftonbladet införda korrespondensartikeln från Gefle, rörande utgången a! riksdagsmannavalet, hvari yttrades, att man af Geflsborgsbladets korta notis om valet, hade skäl förmoda, att någon förhoppning genom valets utgång gått i qvaf. Detta bar nu Hr Linn, som förra gången var riksdagsman, tagit åt sig (hvilket vi kun. ne intyga icke var korrespondentens mening), och uppmanar korrespondenten att namngifva de apersoner, till hvilka Hr Linn ens på det aflägsnaste sätt yttrat någon önskan att komma i åetanka. Han slutar med den förklaringen, att han, oaktadt nu icke riksdegsman, askall bjuda atill, att i förekommande samhällsfråga vara libearal, äfven sedan den,sig så kallande liberala pressen och dess handtlangare i landsorterna gjort det utill en skam att kallas så.n Vi äro i sanning ledsne att hafva medelbart varit en oskyldig orsak att försätta Hr Boktryckaren Linn i en sådan värma och förtörna bonom, serdeles då vi alltid hört honom omta!as såsom en redbar och honnett mar, som icke går någon i vägen; men då han ställt en sådan uppmaning, som här ofvan synes, till vår korrespondent i Gefle, är det oss en fågnad, att nu på samma gång kunnascservera med dennes svar, hvilket tillika med Geflebladet kom oss tillhanda och lyder som följer: Gefle den 30 November. Redaktören al Gefleborgs Länstidning, Hr J. O. Linn, bar blifvit högeligen uppbragt och orolig öfver en korrespondensartikel från Gefle, angåerede riksdagsmannavalet derstädes — en artikel, i hvilket icke ett enda yttrande kan afse Hr Lian, då han ej vid valet erböll en enda stänkröst, följaktigen icke kunde vara minoritetens kandidat, och dessutom vid sista riksdag alldeles icke var någon Minervas gunstling. — De: är icke Korrespondenten, utam Hr Linn, som insinuerat beskyllningar i ganska oskickliga ordalag. Hvad Korrespondenten tagit sig frihet att berätla, grundar sig till större delen på et faktum, som Hr Linns ogen tidning förevisar, men som uti den högstämda diatriben naturligtvis endast till hälften refereras. Korrespondenten må de: ock vara tillåtet att tro. det Hr Linn blifvit Parrad att öppna sina spalter för och underteckna de servila utgjutelserne, som läsas i bladet för den 30; ty det är icke troligt. att Hr Linn annars kunnat taga affär på en sak, som icke på minsta vis angår honom. För att imedlertid lugna Hr Linn, skyndar Korrespondentea att ytterligare förklara, att Hr Linn icke står i den relation till Fiskerskapet i Gefle, att han kan falia det uti embetet. Hz: Lion är för öfrigt en genombeskedlig och rättskaffens man, ehuru ändå något lättskrämd, att döma af hans ytterliga förskräckelse för något så litet, som varma förboppningar. Ingen förnuftig menniska har kunnat misstänka Hr Linn för några demarcher vid ifrågavarande val, enär dervid icke en gång hans namn kommit i fråga. Det är endast uti Hr Linns tidning man anmärkt en inkonseqvens, som icke någon tjenstvillig asladdrarex förmår med servilismens och lycksökeriets fraser tillintetgöra. Enär det acgranpnplaga sättet icke hindrade Hr Linn, att morgonen före valet inrymma I sin tidning en vältalig uppmaning till valmännen, så var han efter valet så mycket mera oförhindrad, att officiöst harargera valmännen för deras sällsporda enighet, i synnerhet som valets utgång vann odeladt bifall och sålunda hedrade Hrr Elektorer.