— Rörande den i gårdsgsblodet omnämnda poststölden är följande r:pport afgifven, hvaraf man kan se, att våld äfven vid tillfället blifvit användt: a Vid Stockbolms-postens ankomst till Westerås, klockan 6 eftermiddagen, anmälte Postiljonen Sundberg, att nära Jerfva hade tveane karlar anfallit posten emellan klockan 11 och 42 i natt, på sådant sätt, att den ena karlen ställt sig framför hästarna, för att söka få utaf bufvudlagen, under det den andra sprang bredvid vagnen. Postiljonen hade gripit till sabeln, för att hålla ifrån sig den närmaste, och hästarna forcerades, så att de anfallande snart bleivo efter. Sedan resan blifvit försatt en half fjerdingsväg, hade Suodberg förmärkt, att den större postväskan blifvit sönderskuren och vid ankomsten till Kalfshälla hade han låtit hopsy den gjorda öppningen, hvarefter resan utan vidare uppehåll fortgick. Vid ankomsten till Westerås öppnades postväskorna och brefpåsaraa uppräknades i Sundbergs närvaro, hvarvid brefpåsen från Stockholm till Nora saknades. — Statstidningen meddelar det beriktigande, att bördorne af trofeerna utgjerde icke 300, utan 919. Se der ändiligen ett ofMicielt medgifvande, att bördorne äro flere, än man beräknat. — En Iosändare i Dagligt Allehanda för i dag har icke tagit rätt väl upp den notis, som stod i vårt Lördagsblad, angående den af armeens Fullmäktige beslutade medalj åt Hans Ex. Hr Grefve Brahe. Det är, menar Insändaren, alldeles icke erkänslan för den artighet, hvarmed H. Exce. omfattat de Fullmäktige — för hvilken de i allo fall äro tacksame, som i ringaste mån ingått såsom motif för öfverenskommelsen,. Det är deremot aHans cExe:s förmåga att uppfatta älmnen2, att reds afrågorna, hans lättbet att uttrycka sig klart och bestämdt, och hans utmärkta, från all paratiskhet skiljda sätt att leda öfverläggningarna asåsom ordförande, ssmt ett lugn och ett allavar, som torde vara få medgifvet., Hans Exe. har, såsom Ins. uppgifver, tackatfi ett tal, asom gick från hjerta till bjerta. Medaljen skall också få till inskrift: Åt en älskad och aktad Ordförande. Detta betyg är så vackert, att vi ansett 058 ej böra underlåta att meddela hufvudsaken deraf i vårt blad. Efter ett södant vitsord — skada att Författaren ej finnes uppgifven — torde man väl kunna taga för sarnolikt, att medaljen endast är en förelöpare till landtmarskalksstafven, så att ryktet om Bairon Pslmstjernas utseende att bära rämnde staf väl ännu icke är så säkert. At göra H. Exe. Grefve Brahe till Landtmarskalk vore också ingalunda ohabilt, emedan det nog skulle sätta en och annsn af oppositionen på Riddarhuset i en viss förlägenbet, åtminstone att yttra sig om Breheväldet. RSS ee—— EE