Aftonbladet – 28 november 1839, sida 2

I delen af åskådare, Bland dessa finnas alltid nägre, som veta att värdera en enkel, billig och nyttig ullverkning. Sådana produkter behöfva dessutom icke exponeras, för att erhålla debit. De sekos aldrig Köpare, för stora, ellmänna bebof och bland dö fattiga, som beklegligen alltid äro månge. Men för att, så mycket som rimöjligt, hindra luxeartiklarna att upptaga en alit för stor åel af expositionen och uteslutande fåsta åskådar nas uppmärksamhet, hade man isynnerhet uppmuntrat tillverkare af nytliga föremål ati insände sins produkter, och i allmänhet fordrat, att priset skulle utsättas på de tiil expositionen inlemnpade varorna. Den fabrikant, som icke tillverkade de vackrasie eiler fullkomligaste produkter, kunde såledee genom priserpes billighet vinna samma utmärkelse, som en annan genom arbetets förträfflighet. IHörvid möter likväl alltid den stora svårigheten att erbålla fuilkomligat tillförlitliga uppgifter om priserpas belopp. Minuthandlare äro föga belåtne med en föreskrift, som röjer handelns hemligheter, och en fabrikant kan lätt förledas att uppgifva ett lägre pris på några exponerade artiklar, än det, hvartill ban i stort vill aflåta samma vara. Dei tillhör juryn at noga undersöka förhållandet i sistnämnde afseende, och då denna utgöres af ett betydligt antal, i iadustriens alla grenar kunniga och erfarna persoper, som fabrikanternas ombud vid expositionren vanligen icke känna, så kan ett försök, att Jeda dem bakom ljuset, lätteligen misslyckas). Jag tror dessutom, att man vid utdelningen af belöningarna icke fäster sig endast vid de för tillfället visade profven, utan jemväl tager i betraktande en större fabrikants hela kända verksamhet, så att den man, som inom en viss närlngsgrens förvärfvat ett ektadt namn, som bragt sic industri framåt ock under en längre tid gifvit sysgelsättning och uppehälle åt många arbetare, för en större försjenst erhåiler en större utmärkelse. aMen har i Frankrike lagt mycken vigt derpå, industriexpositionerna skulle bibehålla den karakter, som deras benämninrg utmärker, och inga anåra varor dervid framställes, än sådane, som utgöra föremål! för en större tiliverkniog och produceras med vinst för fabrikanten. Af denna orsak voro de fabriker, som diifvas för statens räkning och icke kunde underhbå!lss utan uppoffring, såsom Gobelins och Seve. uteslutna från rättigheten, att på expositionen framställa sina produkter; och man bade så mycket somm möjligt velat undvika stt emottaga arbeten, som endast kunde väcka åskädarens beundran eller förundran, men Rnidrig komma att tillverkas i stort, aldrig i praktiskt afsecnde medföra någon nytta ). aDet skulle hafva varit serdeles intressant, om man, vid betraktandet af de franska produkterna, haft tillfälle jemföra dem med främmande varor af samma slag. Man pästår, ett detta äfven en gång var meningen, och att regeringen låtit uppköpa profver i England för 55,060 francs; men utt planen sedermeraj blifvit öfvergilfven, i följt af den motstånd den mött från de inhemska fabrikanternes sida. I Lyon har man, af lätt begrinliga skäl, icke skytt en sådan jemförelse. Vid den sista derstädes anordnade exposition funnos de vack:este utländska väfoader bredvid de franska. —— —— aDen första expositionen ver anordnad på Marsfältet; de följande på Louverns borggård och i dess salar, på ceplanaden framför Invalidernes hötel och i Palais Bourbon, ssmt slutiigen på Place dö la corcorde. För innevarande års expositicn hade mar uppfört en provisiocnel byggnad på en öppen plats i Champs Elystes, söder om den stora a!lten, som från Etoiles triumfbåge går ned emot Tuiierierra. Man har väl genom siffror, hvarmed, — om dessa icke närmaro undersökas, — allting kan bevisas, ådagalagt ait det medför en verklig besparing, om man hvart femte år uppför en särskild lokal för expositionerne, i stället för ati, som någre föreslagit, bvgga ett varaktigt hus för detta ändamål; men det är icke troligt, att måpga deraf blifvit öfvertygede. Den tu uppförda byggnaden. af ett enkelt, men behagligt utseende, hade i det yttre formen af en rectangel, 540 alnar ling och 137 elnar bred. Fem öfantligt stora, på hufvudfacaden anbragta glasdörrar ledde twitl ett galleri, som sträckte sig gerom byggnadens hela längd cch var 237, alnar djupt. I rät vinkel från gölleriet utgipgo 6 salar ech en med arkader omgifsen gård. Af dessa salar voro de fyra störste, eom icke skilljdes genom någon vägg från galleriet, 4:35 alnar långa och 43 alnar breda. De andre voro ocbetydligt mindre. Utom dessa rum, hvilka ella voro 16 ?, alnar höga, innefattade byggvaden tvenne gårdar, som icke voro tillgänglige för öekåderne, och tvänne byråer. Vid sidan voro uppförda två mirdre hus, bestämda, det ena för en stark militärvakt, och dei andra för den förträffliga Brandkorpsen, af hvilker 30 man här bhöllo vakt natt och dag.n Öfver denna enordning har Hr E. if:en till Kollegium ingifvit en teckning. Blend de många artiklar förf. beskrifver, utgöra machinerne den första, och al dersa fösta : . rå? a vi oss först vid Hrr Godemards och M-eyniers brocherande slagbom (battont brocheur) medelst hvilken msn med en Enda rörelse inelir i väfven 6, 8, 20 till 42 förger, och hvars Dån består af en vanlig slachbom, framför hill) Man berättar en dylik händelse vid 4234 åre exposition. En fabrikant hade exponerat några vackra kläden, som ådrogo sig en för bonom obekant jurymans uppmärksamhet. Denne efterfrågade priset, som uppgefs till 48 francs. — cDet är ganska billigt. Jag köper 500 stycken att le-. verera om 6 månader. — På denna tid kurna ullpriserna stiga betydligt. — aJag vill ersätta den skilnad, som härigenom kan uppkomma., — cOm jag skall tala uppriktikt, måste jag säga att sådant kläde icke kan lemnas under 25 francs!