Aftonbladet – 26 november 1839, sida 3

4vUuvDa YVU PCIDSCIH. 2101 VU PetCATti, SON dbnU icke fått sitt diplom af spansk grand, men vän-! tar det stundligen, berättar här för en ungersk general, hvilken obegriplig förändring försiggått så väl å Augusts som Amalias sida, sedan de; blifvit ; gifta. Mannen lefver mest utomhus 1 sus och dus, säges det, i spel och utsvälningar, frun å sin sida drar äfven sin liliaj spader i ett koteri, som bon har för sig, ger dessutom, säges! det, lysande fåter, öser ut pengar på alla; kanter; med ett ord, hvar på sitt sätt iefver som hvar dag vore den sidsta, och de tyckas! för öfrigt nästan icke veta om hbvarandra. Dessutom får man här höra vår värda chevaler från Garonne förtälja för brunnssällskapet om vissa bars familjedokumenter, som varit förvarade i Noaks ark, samt en engelsk Sir Robert Jameson berätta en historia om en varm pudding. Fjerde taflan. Vi ha åter lyckan att vara bos den sköna Amalia. Hon ger en liten soirå för sina bekanta vid brunnen. Man är bjuden! på sång. Det har nämligen i går aniändt tilll brunnen den ryktbara sångerska Camiila Leoni. . Signora Cemilla sjunger bär en briljant aria ur aLucia di Lammermoor,, Donizettis bekanta opera. Medan detta pågår, inträffar en scen. ! Man kommer in med ett bref till baron Au-! gust; hen bryter det, flyger igenom dess innehåll . . .. och faller med ett: astore gud! hvad har jag läst?, tillbaka på sidensoffan. Amalia smyger en blick i brefvet och utbrister i ett likadant: astore gud! Sången är afbru-: ten, soireen upplöst. ! Femte och sista taflan. Det der fatala brefvet från förra scenen har innehailit den bedröfliga underrättelsen, att ett baronens gods har: blifvit af vådeld förstördt, och han är ruinerad man. Herrskapet har nödgats öfvergilva stora verlden och har flyttat till ea liten småstad i grannskapet till residenset. Auvgust sitter här på en liten tarflig kammare, 1 nattrock och i rök-. mössa af rödt sammet och skrifver unovelier. Hans hustru sömmar i silke och guld och gör! iopisseriarbeten till afsalv. Det är välicke det fordna bekymroerlösa och förnäma livet, men dei går deck för sig, så länge manicke svälter ibjel. Öcb frun har just i dag för afyttirade! handarbeten inkasserat flera louisdorer, bvartll. kommer en underlig tjugofemriksialerssedel all veritabel svensk Tumbafabrik, dea August för en liten novell om sju ark erhåller af sin för-: läggare. Siledes kan det arma unga par set likväl ha råd att äta sig elt ärligt mal på en sa; dan högtidsdag som i dag är. Ty det är Au-; gusts fördelsedag, hans kära hustru påminner honom derom. Det är hans andra födelsedag I I I sedan de biifvit gifta, och den första ajag fi-! rar som din lyckliga maka, säger Amelia. Man bör nemligen veta, att den romaneska kärleken från bukett-scenen numera, på den tid: Amalia och August lefvat skilda från verldens: stojande söjen och endast med hvarandra, ö!vergått till en verklig, innerlig tiligifvenhet,. grundad på ömsesidig aktning för hvarandras i. bottnen goda och solida egenskaper. I högsta grad rörande är det derföre, när Amalia nu ur, ett gömsle framtager den gamla buketten, densamma som August den der åsknatten för två år sedan hemtade från Prins Edmunds park,! och äterlemnar den, visshad och sönåerfallen, till! sin älskade men såsom gålva på dess födelsedag; så myct mera rörande, som August vid dess undersökande finner bland taggarne icke mindr2 än trezn2 ordentliga bankonoter om femhundra pund, säger somma femtonhuudra pund å tretton Rdr Bko, facit i Svenskt mynt, om vi för bättre förstånds skull skola taga denna myuntfot, nära 20,000 Rdr Bko. daHvad är detta?, säger August. Men den kära husirun lutar sig med en förtjusande blick intill honom, och bekänrer, burusom hon under iöregifvande af spelskulder och sllakanda föförgans depinser urder deras lysande dagar tid ef:er annan l!cekat af bonom dessa pengar, för att åtminstong rädda något för framtiden unden bans slöseri och spelpassioo. När August förnitamer detta, blir han naturligtvis på det argenämeste ölverraskad, och han kallar under smek och omfamningar sin hustru vid de ömmaste namn, — en hustru som syrprenerar med tjugotusen riksdaler! — I detsamma ringer det utanför; August skyndar att öppna dörren, rued ett my-: stiskt uttryck af fögnad: det set ut som ville. han sägs: aFörträffligt, det kommer just åproI pos, Ty August, som ganska väl vetat att det. i dag är hans födelsedag, har äfvenledes en liten syrptis 1 beredskap åt sin hustru. Det är ett gålvobref på det stora godset Schönfeld, hvsraf baron August genom köp blifvit egere! och det han härmedelst skänker och tillegnar sin kära husfru, välborna fru grefvinnan AÅmalix v. Neuburg, baronessa v. Felse.. Nu ävj at Åm has anduss ss st ntrana: vhvad är det