I mitteen älven bär försummat att definiera, hvad I slags brott försvarslöshet egentligen är. Med anledning af berörde, juridiska regel, har Kommitteen imedlertid indelat de nuavarande försvarslösa uti: aljenstlösa, försvarslösa ((seil. striecte sic dicti) och lösdrifvare. aMed tjenstlösan, säger betänkardot, förstås sådane, som, då de icke ingått i allmän tjenst, eller icke innehafva landtbruk, annat stadigt (?) näringsfång (se der åter en art näringsfirg) eller icke af egua tillgångar eller andras vårdnad, bergning eller uppehälle njuta, icke eller äre å lerdet gifta och mantalsskriina samt boende å visst ställe, icke elier äro genom ålderdom, sjukdom eller ofärdighet bindrade att taga tjenst hos andra personer, böra förpligtas ait antigen taga dylik tjenst, eller förete bevis, att de biilvit i mantal antecknade, såsom arbetare bos personer, berättigade att försvara dylika, utan att derföre vara i deras bröd eller ock redo visa för sina bergningsutväger,. Nå vål, dessa vidlyftigt qvalificerade persozer borde, efter Kommitteens förmerande, vara afria från åtaln, när de styrka, att de, på sätt bär nedan följer, sökt årstjenst, men ej erhållit den, samt då få, med vilkor att ej något serdeles besvärande mot deras uppförende förekommit, samt att de förut ärligen försörjt sig, utan att ligga någon till last, mantalskrifvas, ccäsom församlingen tillhörige, intill nästa legostämma. För denna välvilja å församlingens sida, att blifva husbonde åt dem, som blilvit tvungen att söka, men icke kunnat erhålla någon annan herre, föreslår Kommitteen, att sådan person må vara skyldig, derest han ej redan visat sig innehafva arbete, atl på sockennämndens tillsägelse inställa sig till arbete hos anvist person, mot något lägre arbetslön, än den gångbara, och från hvilken, till yttermera visso, må afdragas beloppet af Rronoutskylderna och fattigvårdsafgrften!! Brister den tjenstlösa i sina förbindelser, så förlorar han sin karakter af ctjenstlös, och befordras till cförsvarslös. Innan vi sysselsätta oss med dessa, måste vi anmärka: att Kommitteen först och, sannolikt på det arbetare ej alltför lätt må finna försvar, föreslagit, att sockennämnden må pröfva vederhäftigheten hos dem, som få gifva försvar åt andra; för det andra att Kommittcen föreslagit tjenstebjonskontör i städerna, och arteckningslängder hos klockarne å landet, der tjenstebion kunna anteckna sig till erkållande af tjenst, och för det tredje, att Kommitteen yttrar, att den allsicke tillerkänner årstjenst, all den vigt man derpå lägger — eburu Kommiiteen derpå lagt lika mycken vigt — eller anser den som en ulllörlitlig garanti för sambällets säkerhet, emedan tjenaren kan rymma eller bililva förafskadad; utan Kommitteer tror, alt andra utvägar måste pitänkas, nämligen uppfostran, och en avälordnad näringsfrihet, med hvilket sednare, i betraktande af Kommitteens Lehandling af frågan om näringsfriheten, sannolikt förstås ett Hartmansdorfiskt ordnande, eller, rätt fram, näringstvång. Försvarslösa af den arten, som benämnas försvarslösa (det är betänkandets indelning), äro sådane, som, ehuru förpligiade att söka tjonst hos andra (d. v. s. redan förut försvarslösa), underlåta detta, eller aegenvilligt öfvergifva redan ägande laga försvar celler ock genom sitt eget uppförande försätta sig i den ställning, att saknaden af laga försvar måste tillskrifvas dem sjelfven, hvilket vidare bestämmes så, att försvarslösa äro: de, som, förpligtade att antaga årstjerst eller annat (?) laga näringsfång, sådant underlåta eller genom stegrade onspråk motverka inträde iständig tjenst; vidare atjenstlösa som vägra alt intaga dem erhjuden tjenst, då husbonden välkänd är, eller tillbyinga tiden i lättja och sysslolösbet; vidare itjensilös man, som beträdes med fyileri och dryckenskap; och tjenstlös qvinna, som för otuktigt och heerligt ofverne; hvar och en, som öfvertygas hafva bevärat allmänheten med bettlande och slutligen jensthjon, som olofiigen öfvergifver sin tjenst, eller derur vräkes för sira egna fel. Med detta sammelsuriura till person föreslås följande sammnelsurium af åtgärder: han ställes under kroaobetjeningens uppsigt, anvises bestämd vistel;e0il, iar en går :g I månaden, så vida han ej sr förfall, magistrats eller sockennämnds betyg Vyer sitt upplörande, hvilket betyg han i staen lemnar. tillbeka till migistraten, men på lanlet till kronobetjeninger, han är pligtig att på magistratens eller kronobetjeningens kallelse gerast tillstädeskomma, för att göra redo för sitt ippförande, och bar i öfrigt samma serskilda ligter som tjenstlös person. Uppför han sig väl n viss tid, äger Kon. bef:hfde förordna, att tillynen upphör. Men beträdes han med brott, ranart (2), fylleri; lättja : eller liderlighet, eller ör aförsök — ot personliga säkerheten eller ä