Aftonbladet – 21 november 1839, sida 1

ST OCK HOLJII den 21 Nov OM RBKIKSDAGSMANNAVALEN AF STOCKHOLMS BORGERSKAP. : Endast åtta dagar återstå i dag, till dess de valberättigade klasserna sf Stockholms Borgerskap skola sommanträda på Rådhuset för ett. utse elektorer till blfvarde Ri:ksdagsmanznavel Vigten af dessa val, ieke biott för hufvudstaden, utan äfven för hela landet, är utan tvifvek. redan så allmänt erkänd, alt någon serskild. påminnelse derom ifrån p:essens sida i allmäönhet icke nu mera beböfves. Men torde med temlig säkerhet kunna påräkna, att de väljan-. de denna gången så talrikt som möjligt infinna, sig, savat hoppas, stt de serskilda klasserna inom sig redan tagit i skärskådsude, hvilka af deras ledamöter böra och kunna komma 1 fråga till förtroendet; ty alla inse, att hufvudstadens. bergerskap, med rättigheten att välja 40 riksdagsmän, således omkring en femtedel af hela Ståndets sannohkt blfvande ental, kan, om det vekligen vill, så väl genoro detta antal, som den kännedom, Stockholms representanter från närma-re håll baft tyifölls förväriva sig om ställningar och förbållanden, samt om de personer, hvilka synas främst på det offentliga lifvets skådeplats, möjligen inom Ständet utöfva fett änflytande, som iroligen kommer att bestämma. hela Ståndets karakter vid Riksdagen. Men hårvid är en omständigket, som fraraförallt, i anseende till sjelfva valsättets beskaffenhet, icke bör lemnes ur sigte, och vid hviiken men änna kanske imindre ftäöstat sig, än den förtjenar;. newligen sngelägenheten deraf, att alla representanterne må blifva valda i en och samma ne så alt splittring och schismer ej må uppkomma mellan de serskiilda ombuden frin samma stad. Det behöfves ej bär etbendlas, antingen dessa val böra ske i reformälskande eller stationär anda; antingen hufvudstadens näringslukande klasser paturligen skola fnna, sitt och fäderneslandets intresse fordra ett bemödende att få systemet förändradt och erhålla en regeringspersonal, som genom sma ine. siger mögtar brioga ordning I väringsförhållsndernas pu varnae kaos, återställa Folkets förtroende till Styrelsen och göra ett slut på det, I provisoricka tillstård, hvari nästan alla scmhöllsangelägen heter hefiupa sig, eller om det allmänna mi vara bättre botjenadt med ett. fortfarepde af den mnärverande konfusionen, I Deita ken hvar och en böst afgua med sig j sjelf och sin vmgiUniIng. Men hvad man synes bunt 2 taga för gifvet är två saker. Den ena, all om opinionen hos märcgden är, att förtivendet ull styrelsen ej står på den punkt det borde vars; att de män, sow bellida de högsta plutserna i sambätlet, ense tillika äro de utmörktaste uti insigter och förmåga eller att de ull en stor del kanske ieiko slå öfver vinliiga menuiskor; om atlmixnheiten hyser den öfvertygelsern, att hverken den ene eller andre finver sig rätt helåten med en legstifning, som består af en mängd undantagslaga r och bppuingar, och Om Wen salvi da opi a I jsk ar sig några reformer, pågon post och bella Isystemet genompående andu si utdring utan öfiver födi ; jet lör Cfrvethöciga band utan ordning, så kan det anses för elldeles af ajordt, tf någon antar utväg ull vinnande af en försnåring icke giver, än att ständerna bevagna sn grundlgliga fält uh somälon fier 407:ie Yn Rep.former, tillika med de medel, sum fordras att gifva kraft it en sådan arv nmär band i sti 3 lan. Ty om detta icle sker, hvad är töljeen? Jo, att den anda slatsmakten utan tvifvel sk al, ech älven kan hafva anleduirg sW säre, det nigot veskögt i ; s met of ste eci icke into ec: fan rot i 2, iv: 8 cech :iföont