Aftonbladet – 13 november 1839, sida 2

slutas be änkandets andra aldelninpg. — sr örrr--—-———J Redaktionen har fått sig från anonym person tillsänd nedanstående ariikel, som, i anseende till sin naivetet, säkert skall göra en och annan läsare nöje: Uti Tidningen Freja, för den 4 donnes, förekommer på sista sidan en kort uppsats, innehållande ett alltför illa passande skämt om den nuvarande ordinario Under-Sståthållaren Kuylenstjerna och om den person, Assessor Ungberg, som under dena förres tjenstledighet Uader-Ståthållare-Embetet förvaltar. Vid denra uppsats torde en och annan reflexion icke vara ur vägen. Om det är publicitetens rätt, att belys) vissa förhållanden med saker, ting och personer på sambäilets höjder, så blir den likväl ganska illa använd, em man begagnar henne till försätliga anfall och obevista beskyllningar emot namngifra Embetsmän, hvilkas karakter och yttre anseende publicisten mäste, likasom hvarje anzan stat smediem, respectera, så länge icke personen genom några förhatliga handlingar gjort sig förtjent af en offentlig förebråelse. Uti den korta artikolen har likväl författaren i Freja velat kasta en oförtjent skugga på dessa tvenne Embetsmän, i thy att dan ene beskyiles för den pedrigheten att vilja med all gevalt undergräfva och undanskuffa sin företrädare, och denne framställes förlöjligad genom en, emot hsns vilja, förlängd sysslolöshet. (Hur kan det då vara wmot hans viljan?) Till den förra supositionen saknas alla anledningar, ty att en Embetsman bibehåller utöfvandet af ett förtroende, då det af högsta Magten honom uppdrages, det är en fullkomligen ren handling, beist då det förlängda förordnandet grundar sig, såsom förhållandet nu är, på den ordinario Embetsmanrens egen anhållan om ytterligara twjenstledighet. Hvad Genne ordinarie tjensteman deremot angår, så är det en allmänt erkänd sanning, att ban så väl i utöfningen af Under-Ståthållare-Embetet, som i flera andra allmänna befattaingar, gjort sig känd för mycken redbarhet samti för ett värdigt och fullkomligen flärålöst uppförande. Det är derföre i hög grad obetänksamt att om en eädan man på spe framkasta någon allusios, likasom vore han nu af sin suppleant så fördunklad, ait han icke mera kunde hoppas att åtsrfå silt embote. Detta embets är väl icke af de sväraste att sköta, men likväl! ofta ganska maktpåliggande: det har under en lång följd af år innehafts utaf förtjenta, till och med utmärkt skickliga Personer. Det har under den nuvarande ordinarie Innehafvarens tjenstiedighet visserligen icke förlorat något af sitt anseende, hyilket ock ytterligare helt säkert kommer att visa Sig, då han nu, som man med skäl förmodar, svart åter inträder i sina funktioner. Ovälldig. Det första, man ser af denna artikel, är, att författaren räknar de personer, om hvilka deri är fråga, till csamhällets höjder,. Ehuru det gör oss ondt, att skingra en illusion, kunna vi, i anledning häraf, ej undgå att erinra, ait detta innefattar ett fullkomligt misstag, och att sjelfva benämningen Under-Ståthållare, ådagalägger, det platsen är af de under-ordnade. Den lilla uppsats i Freja, hvsrom detta handlar, var för öfrigt, som vi vilja minnas, långt ifrån att innefatta några aförsåtliga anfall och obevista beskyllningar,, blott en oskyldig orålek om Hr ordinarie Under-Ståthållarens erhållna 1tjenstledigheter eller aperrmissioner,, hvilket Hr .Ovälldig) äfven torde finna, om han närmare genomläser artikeln. Ifall således något aförsåtligt anfall fanns i artikeln, så gällde det åtminstone icke någon cembetsman,, utan endast cpermissionerna), och uti dessa kunde väl icke innehafvarens akarakter och anseende, vara förolämpade ? Hvad sjeliva hufvudsaken, eller puffaingen af Hrr Ungbergs och Kuylenstjernas föitjenster beträffar, så visar den på et innerliget roligt sätt, i hvilken förlägenhet Hr O :äldig, blifvit invecklad af sin egen oväld, då han på en gång skolat komplimentera den vikarierande och den ordinarie. Hvar och en vet annars tillräcktigt huru härmed förhåller sig. Hr Knylenstjerna är en af Hans Excellens Giefve Brahes proteger, som ifrån Sekreterare vid Riksmarskalksembetet och Riddarhusfiskal! frzmd:ogs till Under-Ståthå!lare; och i öfrigt en man af ett godt och känslofullt bjerta, som icke vill en mask någonting ordt. Vi kunne af personlig kännedom gifva honom detta vitsord, något, som man visserligen ej kan lemna åt alla; och kr Kuylenstjerna känner sig utan tvifvel sjelf tillräckligt, för att ej låta sina anspråk flyga hägre än vingarna bära, det vill säga, än han nu befinner sig. Det för någon tid sedan af en annan tidning upptagoa ryktet, att ban skulle sträfva efter en Landshöfdingeplats, anse vi derföre endast såsom en fabel, bvaröfver Hr K. synes hafva mycket mera skälatt vara missnöjd, än öfver det obetydliga skämtet i Freja. Angående Assessor Ungberg har man icke heler, ända till hans deltagande i polisens bedrift mot Jernkramhandlaren Sandegren, hört någoning utmärkande, om man ej dit vill räkna historien om en viss egendomshandel, hvarom nycket varit. rtaladt, men hvartill det torde bli jenligare att i: återkolnma vid ett annat till