Aftonbladet – 9 november 1839, sida 3

tillbaka, då Hr Voltaire och Mile Clairon gafvo signalen till den siora batalj, som lefvererades åt operans feodala inräjtningar. Anda till år 1760 hade nemligen folket af stora veriden rättighet att intaga tiljorna och att visa sig inne på scenen, så att det ofia kunde hända, ait Nini skugga måste armbiga sig fram midt igenwa en hel hop lockperuker, och Iphigenie i Auliden, när hor skulle offras, bedja Agamemron att bana henne väg fram till altaret mellan :io!f marskalkar f Fsankrike. Detta afskaffades nyssnämnde år, men ifrån den tiden hafva herrarne af la bauts volee ända tills su likväl endest dragit sig tillbaka i kulisserna. — JItalienska operan. Melienska operan i Pa:is, denna fomösa inrättning, sammansatt af de mest u:märkta röster i Europa, skall i närvarande ögonblick stå på bättre fötter än någonsin. I samma vecka som Mi!e Pauline Garcia, om hvilken vi förut nämnt, har Hr Mario uppträdt uti Donizettis Elisir dAmore. Denna opera lärer nu vara favoritstycket för alla Italiens tenorer. Marios röst har der u:vecklat sig på et förvånande sätt och skall hafva en friskbet, en elegans och en så oemotståndlig tjusniogakraft, att den bekanta Ivanoff icke på långt rär kan jemföras mod bonore, och man skall icke kuana föreställa sig någonting mera lysande, än en förening i samma opera af denna plejad af konstnärer, som består af La Blache, af Madame Persiani, Teamburini och Mario.