Aftonbladet – 8 november 1839, sida 1

STOCKHOLM den 8 Nov. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 26 Oktober och från Hamburg af d. 4 dennes. Den sist derstädes väntade Engelska posten hade: uteblifvit. FRANKRIKE. Den ss k. konungamörderskan Stephanie Girondelle har icke bifiit förd till därhuset, der hennes rätta plats vore, utan till L:zarus-fängelset, der hon dagligen besökes af I:kare. De på Pärsdomstolens befalining i frihet försatte, anklagade för Majoroligheterna, äro icke ö7 utan 653, och om några dagar skulle ytterligare 62 befrias. År 4820 förklarade prinsen af Conde, såsom innehafvare af godset Clermontois (i Maas-departeraentet), till följe af en lag ef år VI, det han vore villig att till staten betsla en fjerdedel af gedsets värde och hela beloppet af skogens, för att derigenom bi obestridd egare af egendomen. Tvist uppkom rörande taxationen, men slutligen bestämdes i laglig vög den sumra, prinsen borde erläggs, till 4,800,000 franes. Dessa penningar hefva likväl ännu icke blifvit deponerade, ehuru de varit i nio år förfallna och icke en gång räntan å 3 procent derå blifvit betald. Prins Condes arfvinge, Hertigen af Aursale, Konungens son, har derpå gjort en endga afbetalnirg af 430,000 fr. Oppositionsbladena förebrå pu finsnsministern, alt han genom försummelse al denna summeas indrifvande, beröfvat staten imer ön 4 millioner. General Allards båda döltrar hafva anländt från Ostindien och blifvit intagva 1 kongl. institutet i S:t Denis. SPANIEN. General Alaix, tillställare af försoringsscenen hos Cortes, lärer i konseljen samma dag, hvarvid drottningen var tillstädes, derför hafva fitt uppbära ganska allvarssmma förebråelser, emedan regeringen beslutit, alt i intet fail efvika från sitt förslag rörande fueros, men nu åstadkoms försonivogen endast genom j,eneralens eftergilt. Vid sista postens afgång, d. 20 Oktober, var i Madrid det rykte spridt, att hela ministeren skulle afgå, med uwundanteg al Alaix, hvilken fått sig uppdraget att bilda ett nytt kabinett. Om detta rykte var sannpt, skulle deraf följa, att hans försonliga åsigter förmått göra sig gällande framför hans kollegers bestämdare och konseqventare system. Irmedlertid hade ministeren just då likväl vunnit ett slags seger hos de deputerade. Då nemligen desse i sessionen d. 48 voro sysselsatte med adressförslaget, kom till dem ett bådskap från ministrarne, att som de måste öfvervara senstens diskussion om fueros, bådo de Kemmaren uppskjuta sin öfverläggning om adressen intilldes de kunde deltaga deri. Någre ledamöter protesterade med häftighet häremot, men icke destomindre beslöt Kammaren att efterkomma ministrarnes önskan och dröja med advessfrågan intilldess senaten slutat sin diskussion. Härpå troddes de ej behöfva vänta serdeles Jänge, emedan senatens debatter om fueros varit så obetydliga, att ministrarne ingen enda gång behöft yttra sig. . . Espartero skall, efter någras påstående, framtåga så lingsamt, endast för att lemna Carlisterne tid, att deseriera till bonom. Härtill svnas de imedlertid icke vara så serdeles Böjde och öfverlöparnes antal bar hittills varit obetydligt, oaktadt alla Cabaneros bemödanden. Cabrera synes envist framhärda i sin föresats,