behålla originalets meter. — Svenskan är också mycket böjligere än engelskan, hvarom Tegnår säger: Allt i ditt land med ångmachiner bedrifves, käre! skaffa dig snart en för din tunga också., 8 versen låter på engelska sålunda: — eMy children, said tbe dim-eyed King Soona sets my Evening sun; Govern the realm in peace, nor bring Discord mid Union. For Union all in one enfolds The Ring she likens most Which graips the lanee; where no ring holds The lances strength is lot; HI Sånger. Arg: Som engelsk hexameter är så högst ovanlig, så ber öfversältaren om undseende för sitt försök. — Ett engelskt öra må döma huruvida han lyckats. IV Sången. Den vackra metern, som så ypperligt målar den af kärleken sårade hjeltens vemodiga sinnesstämning, har öfversättaren lyckats återgifva utom att han här och der nödgats göra några manliga rim i slutet af verserna. Första versen: Right well peals the Song in the Chieftains Hall And Scalds the high dreads of his Sires reeall: But the Song eheereth Net Frithiof; he heeds not the Scald mor heareth! V Sången. Aterigen här och der manliga rim i stället för qvinliga. Sista versen: All pale sits the Loving-one there, full of wee On the blest dais stills; She broiders in silk and in gold also, And tears oerflow Her white-heavd bosom — dews se drench the lily. VI Sången. Ofversättningen har fullkomhgt samma meter som originalet. Den är till sin form icke egentligen ovanlig, då man räknar antalen af versmåtten och rimmen, men örat och känslan förnimma bär, liksom uti alla af de Tegnerska sångerna, en sådan följd af musikaliska ljud, som motsvara sångens innersta mening, och detta har Hr Stephens engelska öra underligt nog uppfattat, samt dessutom med få undantag förmått återgifva detta; denna sång är i detta fall en bland de lyckligare. De sista verserna ljude2 sålunda: a Yes! my words take back unwarnishd Deceply theyve my honour tarnishd No strong ties to them unite me, Never will I be their man! e Well, in thine own path thou goest; I blame not the rage tbou showest: All for the best guide Oden rightly! so old Hildings answer ran. VII Sången. Argument: I solstrålar har skalden doppat sin pensel, då han målade detta stycke, som är så utmärkt för sin yppighet, filhet och eld. Stephens betygar renheten, ljufheten och den melodiösa klangen hos originalets språk, och har försökt och nära nog lyckats, att härma det i öiversättning, så mycket som den bräkande, skrofliga och taktlösa engelskan tillåtit. Man jemlöre denna vers: My feelings voice, sweet Brook, who taught thee As wiih those flowrs thou whbisprest low? And Northlands Nightingales, who bought ye, — Stoln from my breest, — that plaintive woe? See! Fairies paint with Evnings blushes My Ingborgs shape on sky-cloth blue; — But envious Freja forward rushes, And far hence blows each beauteous hue. med det tjusande originalet: Hvem lärde dig, du bäck som talar Med blommorna, min känslas röst? Hvem gaf Er, Nordens näktergalar, Den klagan, stulen ur mitt bröst! Med qväliens rodnad Alfer måla Min Inzborgs bild på mörkblå duk, Den bilden kan ej Freja tåla, Hon biåser bort den afundsjuk.) VIII Sången. Denna är så väl återgifven, att det förtjente att endast för dess skull äga sjelfva boken, Derföre vilja vi icke ge något prof derpå. IX Sången. Om denna, som blifvit gift med Cruseils vackra melodi, gäller samma omdöme, som om den förra. Det vore skönt att höra en Engelsk flicka, nb med vacker röst, sjunga detta stycke. i X Sången. Öfversältaren anser denna sång för en af de yppersta i Frithiols Saga. Han kallar det träffsnde för en psnorama-lik följd af. sjömälningar. Vi anföra den IV: But each waves now a bill, Down yet deeper they reel, Blasts in cordage sing shrill, Strains, the grating keel: — Yet, howeer the surges wrestle, Whether for or gainst they rise, — Still Ellida, God-built vessel, All their angry threats defies. Like some star-shoot in the glooming, Glad she bounds along, and leaps Goat-like oer rough mountains, roaming Now oer heights and now oer deeps! aBetter felt soft kisses From my Bride with Balder, Than at her I stand, to Taste this upthrown brine. Better twas to encircle Ingborgs Waist tho slender, — num —————— ss LL EA Me ww a KE MW ER MM