Aftonbladet – 24 oktober 1839, sida 1

STOCKHOLM de 24 Okt. De på förmiddagen ankomva utländska tidningar medförde underrättelser från Paris af d. 12, från Londou af d. 43, samt från Hamburg od. 48 dennes. Från Konstautipopel gå unierrättelserna ej längre än förra postens. FRANKRIKE. Konungen och dess familj hafva nu återkommit till Paris från Fontainebleau. Oppositions bladen stöta sig på det yttrande Hr Rumignys tal vid hans anträdes-audiens hos Spanska regentinnan, der hen säver: aKosunscn, min herrex, och erinra om Hr Gnizots underskrift på en berättelse till konungen för några år sedan, hvari han kallade sig konunsens alvdigsste tjenare och undersiteon, hvilket uttryck ogillades af 462 hos Hr Odilor Barrot församlade depu eradeFranska regeringen har utnämnt en kormmission att pröfva Hr do Trocys förslag rörande siafhandelr, bvidten kompiission proj: kterat ett lagförslag tll karararne, vid västa sossion. Detfa skall på ut på slafveriets Franska kolonier. och en er sfskeffende i alla ätining til slafo ägarne, hviuken skulle god!göras staten genora de svartas abeter. Alven skulle man draga försorg om dessas undervisnivg och sediiga bitdning. EPANIEN. Deputerade-kamma:en bar nu cutat sina hyrå-val. Tilt Kanimareus president valdes den fordne kopseljpsesidenten i dep sc k. demokratiska ministeren, Hr Calatrave; vice president hbief Br Zumalaceregui. Man boppades, att Espitero intsn denna minsds slut skulle kunna hetvinga Cbrer: och seden värda sis mot Espa una. Andra uotiser ga, att han redan står i underhanvdling med denne sednsre. Han har buifot pe ett ganska lysande sätt emottagen i Serragossa. — Bland bons omgining märkte men den fordne Carlisticke ofticer. Cahbanero, som nu mera Öfversätt till bonom. Denne var förut en sf Ca. breras förtrognaste anhärpsre, cch kan ru möjligtvis blifva ganska nyttig att arvända emot bonom, emedan han är väl bekant igerd dess taktik. Den legvimistiske pören af F.ankrike oiötkis Dreux-Bidze har skiifvit et! bref til Don Carles, som ban gifver majestits-ti eln, hevklagar det skläneliga förräderi, som tvungit bono lemna Sparion, och erbjuder honom sitt slott Bee till vistelseort, nvilket anbud ban förmoder, att Fiarska regeripgen skeli tillata honom emoitsga, eluru hans slott visserligen icke är pagon fullkomligt värdig boning tör Carl V. i Då infanvten Don Sebastian kom till Halienska gränsen, vågade sutviiteterna likväl icke medgliva honcm inträde derstädes, ionan de förfrögat sig i Cbawbery, och priosen måste således stanna i ett värdshus på gränsen. Ena Fraosman, Satt Sylvein, som fjent i Carlisiiska srmen och af Don Carlos blifv:t upphöjd Ull Baren de to: Valies, bar i Fr ntrike blifvit ställd under tilltal, emedan han tjeut en mot Fravkrile fientlig regering, ren biifvit af domstolarne frikänd. Mau anmä ker, avi det väl också skulle vara något hård:, om en Fransman skulle straffas för bandlingsr i Spanien, för hvilka Spaniorerne sjeifve urdfå amnesti. PORTUGAL. Rörande ministerens stälining berättas följande: Konungen skall hafva rådt konseljpresidenten att begära afsked, eroedan sådant vore bästa medlet alt göra sfut på det obehagliga förbållandet till England. Ministern fann lNikväl icke skäligt att lyssna till detta råd. Fi nansministera inlemnade imedlertid sin afskedsansökning, hvilken också för syn skull antogs, marm äfven hörigenom lät konseljpresidenten iche missleda sig. Ministern för utrikes ärenderna, bvilken uppehållit siz vid baden i Cat , kl das, för att gifva sig utsecnde af att ej halva