ket laglig innehafvare af deras rätt, är för mig endast af yttersta vigt att, så fort omständigheterna medgifva, om E. K. M:ts blifvande Nådiga beslut härutinnan erhålla kännedom. Men helt uppriktigt vill jag bekänna, att lika litet jag, såsom hvarje annan förnuftig menniska, skuile ingått ett arrende-kontrakt om öfvertagandet af de Broenska arfvingarnes Theater, utan tron på okränkbarheten, så väl af det dem i Nåder förundta privilegium, som af 46 Regeringsformen — lika litet har jag allt nitintills kunnat tänka mig, det en Kongl. Nåd, ursprungligen lofvad och förunnad (fast sednare i officiell form utgången) af den utaf Sveriges framfarne Store Konungar, som sjelf skapat, arbetat för och konungsligt hägnat Svenska Skådeplatsen, åt en af ssmma skådeplats så högt förtjent artist, af ömande för hans medellösa famiij, skulle, under E. K. Möj:s spira, för samma familj inskränkas eller den fråntagas. cAllernådigste Konung! Med innerlig önskan, att den dag för mitt fädernesland snart måtte randas, då inga privilegier, monopolier eller undantags-lagar mera måtte finnas, utan Svenske medborgare, såsom de af ålder varit, under en Konung varda ett Folk, utbeder jag mig slutligen, att i underdånighet här inför E. K. M. få förklara: att i fall E. K. M. Nådigst pröfvar Skådespelarens yrke böra vara fritt, och mig således, lika med hvarje annan ärlig och välfräjdad undersåte, tillåtes, att försörja mig och de mina med det yrke, jag från barndomen lärt och öfvat, utan hinder ifrån eller något bervende af Styrelsen för E. K. M:ts Theater, och denna frihet så väl i Hufvudstaden som i Landsorten, jag, för min del och så lärje jag är innehafvare af Djurgårds-theaterns privilegium, frånträder allt anspråk på andras uteslutande från Djurgården för samma yrkes utöfvande, det vare sig inhemske eller främlingar. Med djupaste undersåtliga vördnad framhärdar Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Majestäts Allerunderdånigste tjenare och undersåte, Stockholm d. Sept. 18539. 0. U. Torsslow.x