fa Hittille Kallskco fjol filCt Upptilailldl Sif, . ete. ete.n Artikeln fullföljes nu funder den lifligas -munterhet och ett skäligen friskt pokulerand Det går till och med ganska fort, sedan fö jfattareådran på detta sätt kommit i gång, oc inom ett par timmar är tidningen för morgo; dagen färdig. Det återstår nu endast atr he hoktryckaren välja ut passande små iräsni för anmärkta ställen i texten, — dessa hi torh der instuckna träsnitt äro karakteristish för de flestz smäåbladen och äro deras halfy Jjag; — som den boktryckare, från hvars pre Charivari utgår, derjemte trycker en stc mängd så kallade illustrerade arbeten, har ha just af dylika små typer ett ofantligt förrå jatt välja på, så att man gerna, utan synnerlig bråk. finner sådana, hvilka passa fullkomligt i på textens andemening. Dessutom har redak itionen så arrangeradt, att den i nödfall ege till sin disposition de flesta andra större bok tryckarnes förlager af träsnittstyper. Charivari, liksom ett par andra likartade tid ningar, lemna dessutom dagligen en lithograf atryckt på ena innan iden. Man skulle tyck: att detta för en liten tidning borde i längde falla sig något dyrt. Men dessa blad stä all i förbindelse med hvarandra och i kompan om samma lithograf, så att stenen cirkulera Itill dem och aftryckes den ena dagen hos de ena, den andra dagen hos den andre. Dej karikatyr, jag i dag har i Cbarivari, finner ja salunda i morgon eller öfvermorgon i Figaro Dessutom har artisten rättighet att förut al draga vissa, de vackraste exemplareu till ser skildt afsalv, hvarföre han kan prestera de öf riga åt tidnipgarne för en temligen lumpei styfver. (Slutet följer.) VESYEDE SANS TYSEN RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Vid polisförhöret angående stölden i Guld smeden Hr Bojes butik vid Vesterlånggatan ha den mellan kl. 4 och 3 vid banken stationerad postkarlen upplyst, att han hört kuru tjufvarne ar betat på fönsterluckans borrande och sönderbry tande, samt derom underrättat såväl vaktmästarer i banken, som en patrull, hvilken kommit klockar nära 2. Dence patrull hade ock begifvit sig ti! stället och ett stycke förföljt tjufverne, som varit 4 eller 5 til antalet och begifvit sig ned till Funkens gränd. Derefter hade patrullen gått tillbaka och klappat på en annan försterlucka till ett rum, der Hr Bojes lärgossar ligga, men af oförstånd ej un. derrättat dessa att tjufvar varit på den andra lue. kan, utan frågat dem om någon stöld vore begån gen, då gossarne inifrån svarat nej. Då patruller derifrån bortgått bade tjufvarne kommit igen oc! fortsatt arbetet, men utan att posten genom någo rop eller annorlunda vidare sökt väcka upp gran. narne. — Sistliden patt har åter en inbrottsstöld föröfvats uti en Tobzkibod vid Skinnarviksgatan 3 Södermalm, der tjufvarne tillgripit 45 Rdr i sm3sediar och löspenningar, en ny ouppslagen såpfjerding, ett parti talg!ius m. m. Några chemiska tändsickor funnos qvarlemnsde i rummet. Egeren till denna bod är en 76-årig blind mar, som nys; hoede uppsatt handeln med lånadt förlag. — Den för ett par veckor sedan onrämnda beryktade gvirspersonen Christina Julin, som slog Hr t. f. Polismästaren vid örat, var i går å ter före i poliskammaren, klädd i en fångsele efter den nya modellen med ring om lifvet och läderklädda armringar med kedjor. Detta fängsel, som vid första anblicken kunde väcka racedlidande. osktadt mindre svårt än de gamla selarna, hade likväl ieke på något sätt förmått nedböje denns unga qvinnas tygellösa fräckhet; tv hon tillät sig icke eallenast de oanständigaste uttryck, utan för. klarade äfven, att, långt ifrån att ångra det emo Hr t. f. Polismästaren öfvade våldet, skulle hor gerna önske, att få ge honom en örfil till på an dra sidan. apå det hufvudet måtte komma att sit. ta rätt igen), — såsom hon uttryckte sig. Vanvårdad uppfostran och dåligt sällskap från barndomen lära vara, såsom vanligen vid dylika tillfällen. orsaken tilll hennes förderf, hvilket hon nu måste umgälla med att föras bunden såsom ett vi!ddjur. — Färliden Måndeg arresterades en qQvinnsperson, för delaktighet i stöld, den hon erkände. äfvensom att hon belänt sakerne å pantlånekontoret men dagen derpå, då arrestanterna skulle till Po. lisen från stadshuset uppföras, anhöll hon först om samtal med fångvalktmästaren, till hvilken hon anmälde, att, derest hon icke före sin afgång till Po. lisen finge tala med fångpredikanten, skulle irger kunna taga henne från stället; på hennes enträgna begäran efterskickades ock Hr fångpredikanten Vid hans ankomst ville hon blott veta, huru stor synd det kunde vara att ljuga, semt hvad strafi som kunde åtfölja löenen. Hr fångpredikanten med sin vanliga ömhet föreställde henne i allmänhet synden af att ljuga och frågade henne, hvaruti der lögnen bestode, som hon menade. Hon svarade då att hon ljugit på sia sjelf, då hon sagt, att hor stulit. Hr fångpredikanten blef i första ögonblicket förvånad öfver ett sådant begabberi, och kunde naturligtvis ej anse en sådan lögn möjlig, heldst arrestanten tycktes äga godt förstånd, hvarföre hon uppmanades att tala sanningen och erkänna sitt fel; men detta var förgäfves. Afven i Poliskammaren vidhöll hon sedan, att hon ej visste något af stölden. mee ——