Aftonbladet – 12 oktober 1839, sida 3

LITTERÄRA SILHOUETTER FRAN PARIS, DEN PARISISKA JURNALISMEN IN OCTAVO. (EKorrespordens-artika.) Det finnes i Paris, utom de oizaliga dagligen utkommande mer eller mindre grandiosa folioiidnipgarne, en hel massa af småblad, som Lhkt ett slägte af dvärgar surra kring det större herrskapet och mestadels hålla ett stoj och väsen, att göra en yr i hufvudet. Det är en lust och gamman att se hvilket li, hvilken Eryhet och ungdomlighet råder hos dessa lättfotade miniaturvarelser. Under det den bedervärda foliantjurnalismen med sina ire, fyra spalters korpulens rörer sig med afmätta steg och utan fjesk, såsom det anstår gammelt och med hederslegionen dekoreradt folk, finner man dessa smärtare och endast en något stor oktav höga pyssliogar fnaska och pyssla i bvarenda vrå och vinkel, såsom sannskyldige gamins, göra hela verlden tusen spratt, sätta krokben för den stoltserande förnämheten och fästa karrikatyrer bakom ryggen på det fnysande snusförnultet. De stora tidningarne skåda med mycket förakt ner på det der småkrypet, men de små hesvara det med ett ganska trankilt: cje m en moque pas mall, och taga sin skada igen med att med en viss sarkastisk mine kalla foliobladen för des journaux serieux; en allvarsam tidning — heter det alltid i Le Charivari eller cLe Corsairen, — har yttrat så och så, en allvarsam tidning försäkrar det det och det; och så vidare. Den nyssnämnde aCharivari, (Kattmusiken) är bland dessa småtidningar den bäst redigerade och på samma gång den af vederbörande mest hatade. Man behöfver blott nämna dess namn inför en renhårig och loyal man, och ni får ett