Men, om vid detta tillfälle allt afseende på nämnde opinion åsidosättes, torde sådant knap past erfordra någon annan motivering än rent af antagandet 2f omöjligbeten att öka Stockholms borgerskaps, redan dryga debetsedlar, eller att för hufvudstadens enskilda behof ådraga statsverket ökade utgifter. Det måste således undersökas, huruvida icke de trenne medel, som redan finnas, kunde och borde blifva mera tillfyllestgörande, om de på ett klokt och ändamålsenligt sätt, förenade, begagnades, i stället att, på sätt de nu splittrade användas, alldeles icke motsvara behofvet. Vi företaga en sådan undersökning så mycket hellre, som vi ej kunne förmoda annat, än att vederböIrande sjelfve äro angelägne att ställa allt på en för allmänheten mera tillfredsställande fut, sedan, inom en tid af sex år, polisens löneanslag blifvit ansenligt förökadt, Stadens Militärkorps, vid omorganisationen, fått en betydlig förstärkning, med stora uppoffringar af tilllökadt anslag, och jemväl Gardes-regementernes lönestater blifvit ökade, icke endast utöfver hvad Rikets Ständer ansett nödigt, utan äfven Ii strid med Ständernas beslut. I Polisens deltagande i hufvudstadens nattliga bevakning är så ringa, att den i sjelfva verket kan anses för ingen. Polispersonalen bor dels aflägset, dels högt upp i husen, ofta många tillsamman i en trakt, under det att i andra trakter ingen enda finnes på långa afstånd, och oaktadt deras bostäder stundom uppgifvas i tidningarne, tjenar detta till föga gagn för mängden, som i alla fall, i behofvets stund, måste teta sig till dem genom serskilda upplysningar, hvilka ej genast stå att erhålla: den kan således aldrig nattetid skyndsamt kallas till hjelp, och är icke en gång så tillgänglig för den militära bevakningspersonalen, att denna alltid kan påräkna dess skyndsamma biträde, eller af densamma erhålla nödiga upplysningar och tillfälliga instruktioner. Denna, egentligen för natten påräknade militära bevaknings-personal är vida mindre verksam än den borde vara, till följd af omständigheter, hvilka lätt kunde afhjelpas. Dess instruktion, så vidt den kunnat blifva af oss känd, är egentligen, att framvandra vissa bestämda gator, på vissa bestämda tider, derunder efierse, om anledning till eldsvåda förefinnes, eller om oljud, våld eller tjufnad föröfvas; och att i sådan händelse häkta de brottslige m. m. Men sjelfva vandringen på bestämd tid, midt i gatorna, två och två, ofta högljudt konverserande, med jernskodda skrällande skodon, och med så klena vapen, att, i händelse af djerfva anfall, ingenting af dem kan uträttas och de, i de flesta fall, sjelfva torde finna betänkligt att vidtaga några kraftiga åtgärder, innebär så stora anledningar till expeditionens misslyckande, att den nästan kan anses ändamålslös, emedan röfvaren eller ijufven för det mesta ej lära utsätta sig för att upptäckas af dem, som han alltid lätt sjelf kan i förtid upptäcka. Dessutom är denna personal, som förer ett kasernlif, och blott vid en och annan fångtransport gör bekantskap med utseendet på en ringa del af den fängelsernas olyckliga befolkning, hvilken egentligen utgör stammen för de inbrottsijufvar och våldsverkare, som oroa samhället, föga i stånd att bedöma förhållandet, då anledningar till misstankar på kringvandrande personer uppstå; helst, på sätt vi nyss nämnde, pstrullkarlarne sällan äro i tillfälle att kunna rådgöra med polisbetjeningen om hvad de böra företaga. Man har derföre äfven exempel, huru våld på personer å öppen gata fått passera, och att inbrott skett, som erfordrat flera immars arbete, just i patrullernas stråkväg. Garnisonens vakter och utposter, såsom del. iu äro placerade, lemna ringa bidrag till bevaandet af de för stadens befolkning vigtigaste irakierna; och de egentligen för ordningen vid oilitär-bevakningen och dessas aflösning vanliga unaer och patrulleringar, hvilka så lätt kunde idraga till det större ändamålet, äro utan all ytta i detta afseende, på det sätt de nu utÖras. Häraf finnes lätt, huru stora bristerna äro i jen nattliga bevakningen, och då man besinnar, uru illa det nu är stäldt, faller man med skäl å den tankan, att rättelse kunde vinnas utan all kning i personalen, men endast genom dess ndamålsenligare begagnande. Hvad som härvid först och främst borde afes, är, att på flera passande ställen polis-konor inrättades, som hela natten höllos öppna, ch der åtminstone två polis-uppsyningsmän tändigt voro tillstädes, för att lemna embetsiträde, då sådant af enskilda personer äskades, ller då patrull-manskapet anmälde något vara färde. De, som på misstankar af patrullanskapet tagas i förvar, kunde der af polisetjeningen närmare undersökas, antecknas ochlp ——ÅA —— — 03 MM MA IA mm m-— AA rm 5 PA GC 4 ss