Aftonbladet – 10 oktober 1839, sida 3

kolslagg tillsättes). Detta kitt, som uthärdar både eld och luft, härdnar efter få dagar, och förenar sig fullkomligt med jernat. : Säll att upptäcka vattenådror. För att utröna om I underjordiskt vatten finnes oeh på hvad djup, tar man en ny, oglaserad stenkruka, som kan hålla omkring 3 halfstop (4.—5 Skålp.) vatten, och har stt lock, som slutar väl till. Häri lägger man 3 lud spansk gröna 35 lod hvit virak Weihrauch, Olibanum), 5 ludsvafvelblom, pulfveriseradt och blandadt med hvartannat,3 lod torr ochren ull hvarifrån fettet blifvil borttaget. Sedan tilltäppes locket mycket väl, es svioblåsa bindes deröfver, krukan väges, nedgräfves en fot under jorden och betäckes äter med jord till samma höjd. Efter att hafva stätt der 24 limmar upptages den och väges åter; allt detia vid torr väderlek. Inträffar elikt väder emedlertid, är försöket misslyckadt. — Är krukan icke tyngre, finnes intet vatten på djupet; har dess tyngd ökats mindre än 4 lod, finnes vatten 73! djupt, 4 lod betyder 30, — 6 lod 37, — 8 lod 25, — 40 lod 407, fot djupt och så i proportion. — För alt utröna huru stark ådran kan vara, nedgräfver man bredevid förutnämnde kruka ett tennkärl, försedt med skrullock och tillbundet, sedan man inlagt 35 lod pottaska och 5 lod svafvel. Blir kärlet 4 lod tyngre så finnes mycket vatten, blir det endast 2 lod tyngre, så är ådran svag. — AÅrlificiel massa, att nyllja i stället för yips, bränd lera, till och med i stället för sandste (af Hr Tessier). Med ett tusende och femtio kilogram sand, som är fin krossad och siktad, blandas 2235 kilogram silfvesgiitt. — Till 30 kilozr. af denna blandning tages 4 kilogr. linolja, och allt sammanknådas, på det att silfverglitten och ilinoljan må väl fördela sig. Härigenom får man en fast massa, som efter behag kan modelleras, och antaga hvad form man behagar. Man kan äfven så väl före som efier modelleringen, gifva den de färger man finner tjenligast. Sedan massan är tagen ur formen, hvari den endast ligger några minuter, torkar det gjutna genast i luften utan att behöfva någor annan värme. Efter älta dagar är detta härdat som sten, så att det ger gnistor för stålet. Efter fyra års förlopp har massan antagit all den hårdhet, den kan få. Den användes till allt hvad gips och terre cuile kan nyttjas till, och i allmänhet hvad som ligger inom arkitektyrens och skulptyrens område, äfven de finaste bas-reliefs, och har den fördelen framför gips, m. fl att den icke förändras under torkningen, och icke lider af luftene åverkan. Man kan härtill nyttja serskilda slag af sand, antingen sammanblandade eler hvar för sig; man kan i brist af sand nyttja jord; men man måste då beröfva den all växt-kraft innan den användes. Man brukar nya formar till den artificiella stenen, ty de äldre uppfyllde icke fullkomligt ändamålet. Derföre har man gjort musselformar (moules å coquitles) hvaraf den ena har sina täck-stycken picees å recouvremert), för att lättare kunna inlägga massan, alltsammans betäckt med två hattar elter lock chopes). Till en f.istående skulptyr, som icke kan bära sig innan massan fått sin hård! et är det nödvändigt att låta den ligga någon tid i formen — detta behöfves icke med bas-reliefs, emedan de uppehållas af sin fond; — men på det icke massan under torkningen må fåsta sig vid formen, brukar man att stryka lim helt tunnt inuti den, och att pudra med Lycopodium (nicht) för att göra uttagningen så mycket lättare. Till artificiel sten kan användas allt slegs Silex (kiseljord) öfver hufvud, afhuggna stenbitar, stycken af stenkärl, lerre cuite, åckra af alla slag, krita, mineralier, stenkolsstybb blandadt med smedslagg. Blyhvitt eller minivum, använd i proportion ef 5 kilogrammer till 4050 sand gör den envöndbar till allt. För öfrigt äro de fleste ämnen, som här blifvit nämnde, redan kände och brukade vid beredningen af mastix eller artificiel sten. Slutligen bör tilläggas, att man fordom gemenligen brukade att med gips sammansätta söndrig skulptur; detta sker likväl bättre genom ett nytt kitt. Maa blandar halftannat Skålp. talg och 4 Skålp. kåda harts) med 40 Skålp. af den redan beskrifnasammansättningen, hvilket sker vid eld, och dermed fäster man de söndriga delarne, hvilka härigenom blifva så sammanhängande, att de ej på cct stället kunna åtskiljas. re — Tyg utan spånad och väfnad. Ergelska tidskriften Leeds Mercury innebåller fol.ande ora en förut nämnd ny uppfinning, att utin spånad eller väfnad bereda tyg till kläder: abBland de mänga utomordentliga och i sannirg underbara uppfinningar i vår tid, är en machin för tillverkning af tyg utan spinning eller väfnad, och eftor Sår granskning ef prof utaf detia tyg rr DS 1. mm das åf dn AR