ICHUUCt ) tj AaM IfUViSstad Cv55sa då Ydl SUUP Mall, MV dermed under en längre tids förlopp sig eaflåtligen befattat. — Hvad den första af de felande kurskaperna beträffar eller praktisk mathematik, så tro vi unsefår samma quantitet deraf meddelas vid rikets gymnasier, som bäde i elementarskolan och den vid Barnänzen. Skulle åter Förf. önska denaa vyetenskap ännu längre drifyen, så går han häruti förvida, då han ej stadnar vid det elementära, och gör sjelf samma fel, hvarför han beskyller d2 gamla skolorna i afseende på theologien. Naturhistorien läses vid de gamla läroverken, tiil fulit samma etendue som vid de omnämnde båra nya, derden hvarken nu eller framdeles lärer komma till någon lysande punkt i följd af dess vidunderliga förening med ämnen, som med den alls icke sammanhänga. Vile man i nederskolorna med geografin förena läsningen af någon passande naturbeskrifning ech vid gymnasierna arrangera om en enkom, med full lön försedd lektorsbefattning i naturvetenskaperna, så skulle detta studium snart nog der lemna ganska vackra resultater. En sådan lektion kunde ock vid hvarie gymnasium erhållas, utan någon ökad utgift, ifall man ville förena de båda närslägtade philosophiska och theologiska kunskaperae under en spira, då den philosoghiska 10nen sålunda finge användas till den nya lektorns aflöning. !) Härigenom kunde man bereda sig verkliga naturhistorici til lärare i dessa för allmän bildning allt mer och mer nödiga ämnen. Om de moderna språken har varit så mycket taladt, i detta afseende så många beskyllningar utkastade mot de gamla skolorna, att man kan anse deras bristande läsning såsom det egentliga hufvudgravamen mot dessa undervisningsverk. Men vi vädja till erfarne, opartiske män, de der haft både vilja och förmåga att jemföra den undervisning, som nu härutinnan meddelas, med den som inhemtide; för mer än 20 år sedan, om detta tadel i det: hela är rättvist. I Nederskolorna lärdes då aldrig moderna språk, utom vid Apologistklassen, och vid Gymneaierne lemnades en undervisning sällan högre än denu som nu meddelas i Nederskolorna. Huru förhållandet i detta fall till sin fördel blifvit förändradt, känner hvar och en, som vill känna det, och som verkligen tager kunskap om de äldre undervisningsverken. Att ännu mycket återstär att önska, ligger ej så mycket i sjelfva institutionens fel, som icke fastmer i det allmänna, att moderna språkbildningen i Sverige ej ännu hunnit den ut-; veckling, som danandet af skickliga lärare erfordiar. Detta kan ej hjelpas genom förstörande !) af de gamla skolorna; saken blott förvärras. Ty lärare växa icke på träd. Derföre skulle man ock stå der efter den stela reformationen likt jätten, som ej kunde lyfta armarne; man hade väl skolor efter den nya meihoden, men iärarne, som borde gifva dem lifvet, tillhörde den gamla. Det blefve den sanna B.byloniska förbistriogen !). Vi hafva nu genomgått förf:s anmärkningar om läroärmnnena i de gamla undervisningsve ken och funnil af hvad hatt de oftast varit. Och dessa läreverk, som, om ock med partiella brister, likväl i! det hela ändamåäå senligt meddela de för bildningen; nödvändiga kunskaper, kallar förf. onyttija för den verlå och dn tro, vari Skaparen satt oss, säger, at deras lärjungar i framtiden måste bli embetsmin, för att åtminstone icke svälta ihjel, sedan de kosta! sina föräldrar vida mer, än som beböfts till förlag att slå sig väl ut i någon näring, om de bara i skolan fått lära hvad dertill tjenat. Vi fråga nu: hvad är det vi icke få lära? Icke är det de 3 ämnena, Mathematik, Naturhistoria och Lefvande språk, ty vi hafva visat, dels huru ogrundad, Fels buru orättvis förf:s beskyllning bärutinnan är. Ar der sålunda blott detta joller om agronomi, navigationslära, byggnadskonst ce. som fattas, och hvilket förf. vidunderligt nog införer bland sina urderiissingsämnen, sedan han sjelf varit nära nog fårdiz 2tt utesluta de moderna språken, sisom obehöfliga efter Boktryckarekonstens allt mer och mer växande framsteg. Hvad vill agronomi, navi-: gationslära och byggnadskonst säga i Nederskolorna !)? Endera är det ett löst prat eller rättare charlataneri, eller ock tillhöra dessa ämnen, till och med mera än theclogien, den speciella undervisningen vid högre läroverk eller tillämpnings3kolor. Förf. öfvergår från läroämnena til! sättet för deres meddelande. Var han rättvis i förra afdelningen, så är han det ännu mera i denna. Vi kunna dock här vara kortare, efter orättvisan faller lätta1e i dagen. Han kallar lärjungarne efter gamla; 11) Påstås ingenstädes; men välatt de icke kunna. 12) Något annat än dylika hugskott är likväl en hel generations verkliga och obestridliga behofi ett helt land. 13) Denna erfarenhet om skolor och gymnasier har allmänheten inhemtat åtminstone ett tredjedels sekel. Och hvad beträffar, att på allt upptänkligt sätt hafva retat allmänhe:en, så har sådant hvarken skett, eller behöft ske, der sakerna tala för sig sjelf, allenast de osminkade få framställa sig. 11) Här har insändaren, sig ovetande råkat ie på en farlig bana, emedan äfven han vill reformera gymnasium, och antingen utesluta eller högeligen inskränka theologien vid dessa läroverk. 15) Icke genom förstörande, hvilket ingen menniska kan åstunda, men väl genom förbättrande, såsom insändaren här sjelf tyckes bifalla. 16) Finnes då någon här i landet, som vill inrätta skolor efter förbättradt läsesätt, utan att ega dertill skickliga lärare? Ett nödtvång kan göra, att man i början vid ett nytt skolverk måst engagera personer, hvilkas afvighet man först sedan lär känna. Den förbistring, som så beskaffade personer medföra, kan visrerligen vara ganska stor! men insändaren bör dock erkänna, att den kan hjelp2s, om icke annat genom dessa afviga personers entledigande. ee ov nn oo CC a