Aftonbladet – 3 oktober 1839, sida 1

EIN STOCKHOLM den 3 Okt. De på förmiddagen ankomna utländska po ster; medförde tidningar från Paris al d. 22 från London af d. 24, samt från Hamburg. a d. 27 September. FRANARIKE. Hertigen af Orleans har verkligen afsest ti Oran; : under det hans gemal beguvit sig ti Perpignan. Oroligheterna i Le Mans hafva ej sedermer förnyats, och ministören har; till sinnenas Iug nande, tillkännagifvit, det Skörden i Frankrik detta år varit god och tillräcklig för behofve! samt att den skulle blifvit ovamligt ymnig, Or ej häftiga stormar på flerå ställen skadat der lagen brist är imedlertid att befara. Den till fälliga dyrheten på säd, som nu inträffat, ä hvad som sker alla år vid denna tid, da såd iden och tröskningen sysselsätta landtmannue och bindra honom, att föra mycken spanprua uil torgs. I Lille haren liten orolighet ägt rum i de stadens väfvare under larm och ski vågad genom gaturna och slogö in de fabrikers fön ster, hvilkas arbetare ej lörenade sig med dem Afsigten med detta uppträde angifves ej. Na tionalgardet och linietrupperna skingrade imed lertid bopen och arresterade några, hvarefte lugnet återvände. Statsrädets nya så länge omtalade organisa tion har nu ändtligen gått för sig, Det skal hädanefter, utom miwistrarne, bestå af 50 stats råd, 30 maittres de requet, 24 auditörer och er generalsekreterare. Desse utgöra statsrådets or dinarie ledamöter; de kunna ej bekläda någo annat embete oeh ej afskedas annat än genot en speciel ordonnans af Konungen, efter mini sterkonseljens hörande. Utom desse kan Koungen också utnämna ordinarie ledamöter oct under vissa vilkor autorisera dem tfll delta. gande i statsrådets arbeten. Alla tidningar sjelfva den medgörliga Journal des Debats ick undantagen, äro missnöjda med deana organi: sation och finna verket icke svarande mot då prunkande annonserna derom. Särdeles tadla man de härigenom tillskapade nya embetena — 30 statsråd i stället för 24 och 30 maitres d requet i stället för 26, — bviiket anses son ett ingrepp i lagstiftande maktens behörighet men ganska tjenligt för regeringen, att dermer belöna en och annan favorit. SPANIEN. Ministrarne hatva nu tid Cortes aflemna fiera lagförslag rörande nationalgardet, provincial-deputationen, tryckfriheten, presterskapet: uuderhåll, vallagecs reform och nästa ars budget. Som ministeren likväl icke är alide!e: säker, om ej Deputeradekaminaren kan fatt ett för henne ogynsamt beslut, tros hon var: betänkt pa Cortess snara upplösning. Det talades om ett låiu af 200 millioner franes, som regeringen skall vara sinnad afsluta mad ett stort Parisiskt bankirbus, under Franska och Engelska kabinetternas bemedling: Dessa sistnämnda lära Nikväl vilja afbida inhördeskrigets verkliga slut, försän de bestämdt förklara sig i frågan. Att detta slut nalkas är otvifvelaktigt, men ännu är det svårt att säga när det inträffar. Uppgiften om grefve Espan0as kapitulation har ännu 4j bekräftat sig, och om Cabrera vet man ingenting, De Carlistchefer, som ej underkastat sig, hafva vid strängt straff förbjudit, att uttala ordet fred; hvilket eljest ljuder öfverallt i de Baskiska provinserne, och en stackars bonde, som på en krog i Hue.ca omtalade den afslutade fraden, dömdes derför till 200 prygel och att Betala 2 realer för hvart slag. Espartero syncs åter hafva beslutat att hvila på sina lagrar, och i stället att marehera mot Carlisterne, rest till Pamplona, att bivista en lysande fest, som man der anställt till hans ära.