Aftonbladet – 1 oktober 1839, sida 1

der. Här uppehböllo de sig will kl. 4 eft. m. d. Två gånger uppmanade att alligsna sig, svarade de, att de ej skulle göra det förr, än man försatte der2s arresterade kuwrater på fri fot, och bortkomrnenderade husarregsementet. Härpå ville autoriteterne i hörjan icke inlåta sig; men under det parlamentärerre gingo fram och tillbaka, fingo arbetarena förstärkvingar från de nästgränsande orterna. Snart såg man äfven uniformer och gevär bakom barrikaderna; någre national-gardister bade slutit sig till dem. Autoriteterne råkade nu i mycken förlägenhet. Stadsrådet församlade sig och beslöt att hopkaila nationalgardet. Detta, som under tre år varit desorganiseradt, gaf föra akt på denna uppmaning; omkring 60 frivilige allena följde bataljons-ehefen Sevin, som begaf sig till de upproriskes förnämsta samlingsplats. Här steg Than upp på barrikaden och kapitulerade ungefär en fjerdedels timma med de der bakom Iliggande. Resultatet blef att ban förband sig, Jatt frambära deras förslag, om de ordentligen luppsatte dem, till municipailrådet. Derefter Igick han till stadsbuset och rådde till eftergifI venhet. Efter ungefär en balf timmas förlopp I frigåfvos fångarne och de upproriske lemnade barIrikaderne; nationalgardisterne bland dem slöto sig till Sevins lilla trupp, som imedlertid förgäfves bemödade sig att betrygga husarernes säkra återItåg. Regementet aftågade, men förföljdes och Joroades af folket och såg sig slutligen tvunget att vända om och göra en chock på detsamma, Ihvarvid flere arbetare sårades. Dessa återvände snart till barrikaderna och förstörde dem sjelfva. Om aftonen ämnade de göra ett anfall på en i grannskapet varende iångqvarn, men som Hr Sevin, med prefektens biträde, lyckaIdes att rädda. Natten förblef lugn och följande dagen, ända till postens afgång, hade ingenting vidare förefallit, så att lugnet syntes återIställdt. Ett provinsblad berättar likväl, att de oroliga rörelserna spridt sig ända till Beaumontsur-Sarthe och Alencon. — I staden Eu skall en uppresning ha-förebygts endast derigenom, att Mären afgjorde en tvist mellan en spannmålshandlare och en köpare, till den sednares förmån. På Martinique och Guadelcupe rådde mycket bekymmer i anledning af den upphäfna tillåtelsen att utföra socker med främmande fartyg. Dertill kom på Guadeloupe gula febern och på Martinique en stark jordbäfning. ENGLAND. National-konventet har nu verkligen upplöst sig. Det var dock blott bälften af ledamöter22, som röstade för upplösningen, och ordförandens votum gaf utslaget. Den nye vice-presidenten i handels-byrån, Hr Shiel, har, utan opposition, blifvit återvald Jtill parlaments-ledamot för grefskapet Tipperary i Irland, hvilket ban representerade innan han Imottog sitt nu innehsafvande embete. I sitt tal till valmännen undvek han att yttra sig öfver kabinettets politik och åsigter, hvilket man väntat att han skulle göra, och inskränkte sig till ett loftal öfver markis Norrcaobys förvaltning i Irland, samt utfall emot Öfverbuset. Konungen och Drottningen af Belgien skulle den 24 Sept. lemna England, I Den med ett serskildt diplomatiskt uppdrag Itill Engelska regeringen från Ryssland afsände Baron Bruncw hade ankommit till London. I trakten kring denna bufvudstad hade ett par dagar fallit så starkt regn, ett många postvagnar blifvit genom öfversvamning af vägarne Juppehållna i flera timmar. PORTUGAL. Bitterheten emot Engelsroännen och Engelska Iregeringen för det den sedrare nu ämnar anIbefalla sina kryssare, att, utan vidare ceremoni, Juppbringa alla Portugisiska slafskepp som anIträffas, bar, att döma af tonen inom pressen, Istigit till en stor höjd i Portugal. Det påstås läfven i Engelska blad, att personer, som stå portugisiska ministeren päsa och på den amma utöfva ett betydligt inflytande, hafva h:isitaler instuckna i den skändliga slalbandeloe och att Idetta är egentliga orsaken, hvarför P.rugal Iujort svårigheter vid alls förslag, sur syftat på denna nesliga trafiks utrotande. Vare härmed huru som helst, så visar sig spöri ingen Jåtminstone å Portugals sida gans) stark, bvarom, utom den ofliciella protester act urderna -Itill de Engelske kryssarne, äfven aedanstående lartikel i en Portugisisk twdning, Procurador dos Povos, genom sitt Löftiga språk bär tilltiräckligt vittnesbörd. Artikeln lyder sou: följer: cHvad göra väl dessa Evgelsmän bär? De driva handel för att föra vart guld ur landet lutan att ens låta oss veta de:; äro de här för vår skull eller för sin egen? Om England ieIke har rum för detta elaka och dåliga folk, iIså låt vår regering köra bort dem, eller ocka I FS E a. rg SAR åa KR