Aftonbladet – 25 september 1839, sida 3

oo (Bohus L. Tian.) BLANDADE ÄMNEN. — Experiment med Daguerreotypen. Vihaf va flere gånger tillförene talat om det nya och be undransvärda fenomen, som natur och konst i för. ening framkalla genom begagnande af den uia Fransmannen Hr Daguerre gjorda uppfinning, a endast medeist dagsljusets inverkan på en med et kemiskt preparat öfverdragen metallplåt frambringa de skönaste miniaturbilder af alla slags föremål, som befinna sig framför det dertill begagnade optiska instrumentet, hvilket efter uppfinnarens namn blifvit kallaat Daguerreotypen. Sedan der Fransyska deputerade-kammaron tillagt Hr Daguerre, såsom belöning för denna vigtiga uppfnning, en lifstids-pension af 4500 Rdr Bko årligen, med vilkor att han skulle offentliggöra proceduren dervid, höll Hr Daguerre d. 8 i denna månad uti en af inrikes ministerns salar sin första föreläsning, för att visa, huru han går till väga för att med vetenskapens tillhjelp framtrolla de sköna bilderna, och en kort beskrifning härpå torde intressera äfven den Svenske läsaren. Hela appareljen befann sig uti en låda af koppar, uti hvilken låg en med en polerad silfverskifva belagd kopparplåt, jemte en liten flaska fin olja och en bit kardad bomull bredvid. Plåten öfverfares derefter först med ett stycke torr bomull, och sedan med ett dylikt, lindrigt fuktadt med saltpetersyra, utspädd med 46 gånger sin vigt distilleradt vatten. Då denna syra är jemnt uibredd, betäckes metallens yta likasom af ett lätt töcken. Den öfverfares derefter med en puns (ponce) — en fin linnelapp, i hvilken fin pulveriserad krita är innesluten, och derefter ånyo med en aldrig förut nyttjad bomullstapp. Piåten lägges nu på en trefot med rörliga fötter och uppvärmes öfver en spritlåga, tilldess silfret antager en matt hvitaktig fårg. Den afkyles derpå hastigt mot en marmorsten, och samma process, som förut, företages med den utspädda saltpetersyran och afgnidningen med bomullen. Derefter utsattes plåten för ångan af iod, hvilket skedde öfver en annan låda, i hvilken denna befann sig i en kapsel. Det passades noga på att sluta detta, just som plåtens yta hade antagit en vacker guldfärg, men detta måste ske i mörkret, och endast så mycken dager tillsläppas, som erfordras för att urskilja när färgen är lagom, Derefter insattes plåten uti en dertill afpassad ram, i en camera obscura, och hölls der 43 minuter, allt under det rummet i öfrigt var mörkt. Härifrån nedsänktes plåten direkt, uti 45 graders lutning i en annan dosa med qvicksilfver, uppvärmdt med sprit till 60 grader Celsii. Experimentet är nu fullbordadt, lampan släckes och målningen blir småningom synlig för ögat. Detia försök lyckades fullkomligt. Oaktadt en ostadig och mulen väderlek, ätergaf plåten på det mest fullkomliga sätt de föremål, som funnos framför camera obscuran, nemligen en del! af Pontroyal, Tuilerierna, en sida af Louvren, och stranden af Seinen, ända till PontNeuf. Starka bifallsrop höj!es från alla delar af salen; och plåten passerade ur hand i hand, under en allmän beundran. Denna bild, säger beskrifvaren, liknade närmast en aqvatinta-gravyr, retoucherad af den finaste och fullkomligaste grafstickel. Men hvad man omöjligen kan föreställa sig, utan att hafva sett det, är de fina detaljerna. Hvarje fönsterruta i de på flere hundra alnars afstäånd belägna slotten, sjelfva fogningarna mellan gatstenarne, sömmarna på väfven, som täcker badbusen, allt sådant, som man ej kunde upptäcka med blotta ögat, framträdde tydligt, när bilden betraktades genom ett mikroskop. — Tidningen The Scotsman omtalar följande experiment med ångkraft, som blifvit anställdt på Forthoch Clyde-kanalen; Civil-ingeniören Macneil hade bredvid kanalbanken låtit enlägga en jernväg på träblock; på denna bragte man en lokomotif och lät densamma, i stället för hästar, draga en kanalbåt. På en timmas tid tillryggalade han sålunda åtta engelska mil... Ett kompani ämnar nu anlägga längs kanalen en tramroad och man hoppas kunna bringa det så vida, att man medelst der kan tillryggalägga 18 engelska mil i timmen. sitt eget verk. — Den förut i detta blad omnämnda stoder till förevigande af den Tyska hjelten Herrmans minne, och hvartill hela Tyskiand subskriberat, är under arbete, och vissa delar deraf äro redan färdiga. Bildstoden utföres i drifven koppar, af en kopparslagare vid namn Trebbe i Lemgo, och skall vera så kolossalt tilltagen, att vingarne på den Tyska hjelmen skola vara 8 fot långa och 3 fo breda, samt tummen på högra handen ensam rymma en åm vatten. Säå stark kopparen är, kan stoden likväl icke bära sig af sin egen tyngd, hvarföre den måste stärkas af en jernställning. En jerastång, beståmd att stödja högra handen, som håller svärdet, är af 3 tums diameter, 405 fot låeg oct EE TE Pull rar