ven deraf borde utkiippas, att till vedermäle för framtiden af den begångna förseelsen förvaras. — Men deremot och då någon underhalt anträffades, så ansenlig och betydande, samt med de omständigheter, att deraf kunde finnas någon större vårdslöshet, eller ock der samma mästare flere gånger tillförne varit beträdd med underhaltigt arbete, eller anledning gafs till misstanka om svek och elakt uppsåt, borde efter förra författningar och enligt ControllStadgan dermed förfaras. På grund af detta Kongl. Bref, som i de anförda punkterna ännu fortfar att vara gällande, hafva de så kallade vedermälen af guld och silfver för Stockholms Stad tillkommit och blifvit samlade. Dessa vedermälen bestå alla af utklippta eller uthuggna, med årsbokstaf och namnstämpel försedda profbitar af i Stockholm tillverkade underhaltiga — icke knapphaltige — guldoch silfverarbeten, som på Kontrollkontoret blifvit sönderslagne. De skola, utom det allmänna ändamålet att bevittna, huru Ofverdirektören och Kontoret utöfvat den hemliga tillåtelsen , derjemte och hufvudsakligen tjena till bevis mot Guldsmeder, som flere gånger tillförene blifvit beträdda med underhaltiga arbeten, och som slutligen för sådana arbeten böra offentligen, enligt författningarne, ställas till ansvar; ty då straffet för underhaltige arbeten beslutas och verkställes chemligt, utan att någon vidare anmälan derom göres, och utan att något offentligt beslut derom utfärdas; så utgöra dessa prof de enda egentliga bevisen på de cbegångna förseelserna. Det är på grund häraf, som det blifvit stadgadt, att profven skola aför framtiden — en obegränsad framtid — förvaras. De kunna ock i följd häraf aldrig af guldsmederna återfordras, utan utgöra en Kontrollverket, d. v. s. Staten, tillhörig samling, som icke får förskingras eller förstöras. Med så kallade vedermälen af guld och silfver från landsorterne är förhållandet till en del olika. På underhaltige arbeten, som i städerna utom Stockholm tillverkas, kan sällan 4758 års Kongl. Bref tillämpas; ty för det mesta eller nästan alltid blifva dervarande guldsmeders arbeten kontrollstämplade, och komma oftast i allmänhetens händer, innan de till halten blifvit i Kontrollverket profvade; hvarvid, enligt Kongl. KommersKollegii Kungörelse den 43 Juni 1760 ech flere sednare författningar, så tillgår, att då guldsmedernas arbeten kontrollstämplas, afskafvas af hvarje arbete några spånor, som samlas och under namn af generalprof, hvarje qvartal till Kontrollverket insändas, och sedan efterhand derstädes proberas, hvarefter profven, om de befunnits fullhaltiga, återsändas. Uti Kongl. KommersKollegii cirkulär till Magistraterne i Riket den 14 Dec. 4752, grundadt på Kongl. brefvet den 24 Juli samma år, innehållande bufvudsakligen förordnande om lindring i ansvaret för underhaltige guld-, silfveroch tennarbeten i landsorterne, förekommer äfven en påminnelse till magistraterne, om generalprofvens ordentliga insändande till kontrollkontoret och om ett tillräckligt qvantum deraf, så att dessa prof hvart fjerdedels år, för hvarje arbetare, i silfver utgöra fullt !V,,; lod; cvarande samma föreskrifne vigt — såsom det i cirkuläret säges — aså mycket angelägnare, som jemte det flera eldprof, för säkerhetens skull, på de insände silfverskafven komma att anställas, äfven något theraf bör blifva i behåll och till öfverlopps, att i händelse af knappeller underhalt såsom vedermäle förvaras, samt ifall tillverkaren af en sådan vara skulle för sin egen öfvertygelse åstunda, att, sjelf eller genom någon annan, vid contoiret göra eller låta anställa motprof, eller ock en ytterligare undersökning bevista låta, sådant tå icke bör vara honom betagit. Enligt detta Kongl. CommerceCollegii cirkulärbref hafva vedermälen från landsorterne blifvit samlade. De måste således förnämligast bestå af öfverblifne spånor utaf sådane generalprof af silfver, som befunnits knapphaltige eller underhaltige. De böra förvaras, beter det, och detta är äfven nödvändigt, så länge fråga om motprof eller ny undersökning kan väckas; ty det är här generalprofvets, och icke, såsom i fråga om Stockholmsarbeten, sjelfva arbetets rätta halt, som afgör om och hyad ansvar, som bör drabba tillverkarn. Sedan påförd dubbel-afgift för knapp halt blifvit erlagd, eller laga ansvar för underhalt ådömdt, hafva de i allt uppfyllt sin bestämmelse; och jag vill tro, att det sedermera icke lagligen kan förmenas vederbörande guldsmeder att återfå dessa liksom andra generalprof, i fall de derom göra anmälan. Men ibland samlingen af landsortsvedermälen rnåste äfven förekomma prof af underhaltige, i landsorterna tillverkade guldoch silfverarbeten, som ÖfverDirektören eller Kontrollörerne samlat under embetsresor eller af arbeten, hvartill eljest 1758 års Kongl. Bref, enligt Kongl. CommerceCollegii kungörelse den 7 Juli 4777, kunnat tillämpas; om dessa gäller detsamma, som om Stockholmsvedermälen blifvit sagdt. Jag skall nu öfvergå till sjelfva den sak, hvarpå Kongl. Collegii remiss har afseende. (Sedan Hr Advokatfiskalen uppräknat de handlingar han i saken mottagit, fortfar han): Af dessa handlingar och de upplysningar jag om saken i öfrigt kunnat vinna, har jag inhemtat följande: i Genom skrifvelse den 40 Augusti sistlidet år hade Kongl. Maj:t i Nåder behagat meddela Dess beslut derom, att öfverinseendet vid Myntoch Kontrollverken, med den 4 derpåföljde Sept. skulle faun KAnAl DarvnmMallaninan 4:ll Vans! Ctatclk anta.