Aftonbladet – 21 september 1839, sida 2

väl; men hvar Hr Polismästaren fått rätten derull, har ingen kunnat begripa. — Den utlysta arrendeauktionen på den nya restaurationslokalen i theaterhuset aflopp så, att ett anbud hade inkommit, nemligen sf Konditor Carlmark, som bjöd 266 Rdr 32 sk. Bko. Direktionen bade imedlertid beslutat, att ej uthyra lokalen under 400 Rdr Bko, hvarpå Hr Carlmark slutligen förklarade sig vilja ingå och hvilket ombud, på grund af den åt Hr Pohl lemnade optionmsrätt, i går öfvertogs af honom. Vi anse oss i sammanhang med denna notis böra med ett par ord närmare vidröra den i gårdagsbladet omnämnda så kollade upplysning, som Er ÖiverCeremonimästaren Frib. dAlbedybll låtit införa i Statstidninger, i hopp alt d kunna renivätta sig från den beskyllsom blifvit horom gjord, att vid före-. Maj:t ef frågan om uppvg inför Ko gt. jåtendet af den endra restaurationslokalen itesuset bafva uvdarhållit Scckerbagaresoeiete-. enstkrirg till dess Hr Pobls förut blifvit! hbifallen. Friherre GAlbedybll söker nercligen i Statstidningen, till vederläggning al uppgiften, att Sockerbagareembetets ansökning varit äldre än fir Pohl:, haka sig vid den orstindigheten, att Fockerbagareembetets ansökring icke ingafs till Kongl. Maj:ts Hof-Expedition förr än den 8 September 4838, Hr Pohls deremot redan den 13 Mars, och förmenar, stt den ansökningen, som kom först in, äfven borde först föredragas. Äfven om det till alla delar förhölle sig så, som bär föregifves, så finner hvar och en, att det blott är en svag undflykt, att här hålla sig till ansökningarnes dat2, då båda i alla fall angingo samma ämne och funnos i Baron WAlbedyhlls hand när målet föredrogs, och Biron fAlbedyhll är icke så okunnig, att han ej begriper, att tvenne skrifter, som angå samma mål, måste på samm2 gång föredragas, om de cck inkommit på olika dagar, så vida afsigten ej är att afskära möjligheten att pröfva saken. Men nu kommer härtill ytterligare, att Sockerbagareembetet redan år 4837 hade, såsom Baron MVAlbedyhll sjelf erkänner, ingått till Theater-Direktionen med en dylik ansökning, som den sedan till Kongl. Maj:t ingifna, men hvilken ansökning Direktionen då ej ansett föranleda till någon åtgärd, emedan Pohis kontrakt ej vore slut före den 4 Oktober detta år. Imedlertid hade Direktionen, jemte sitt tillstyrkande för Pohls ansökning, hvaröfver Direktionen hördes, likväl tillika insändt till Kongl. Maj:st Sockerbagareembetets ansökning. Denra ansökning fanns således, icke blott serskildt ingifven efteråt, uten äfven i samma akt som He Pohls. Detta synes Baron dAlbedybll likväl vid sin föredragning helt och hållet hafva förtegat för konungen, att döma af resolutionen, likasom han nu förtegat det i Statstidningen, och detta utgör det verkligen fula af saken, hvilket i hög grad påkallar ännu en cupplysning, och rättfärdigande i nämnde tidning: om det nemligen derigenom kan rättfärdigas. Hela frågan har icke någon statsvigt, men förtjenar imedlertid uppmärksarohet, då Frib. dAlbedyhll är en af de personer, som företrädesvis öfverhopats af ynnest och förtroende. Kamerersaren vid Götba Kanalbolaget, Herr Asessoren Janson, har begärt rum för nedanstående uppsats, i anledning af den reservation mot ett direktionsbeslut, som Herr A. C. Wohlfabrt låtit införa i denna tidning: Då Hr A. C. Wohlfahrt ansett sin reservation till Götha Kanaldirektionens protokoll den 3 innevarande, angående bortarrenderandet af skogsmarken Fålbagen, af det större intresse, att den icke borde undanbållas allmänhetens kännedom, samt åerföre begärt och uti Aftonbladet den 41 för dersamma erhållit ett rum, anhåller underteknad att få afgifva följande uprlysningar, till beriktigande af det sätt, hvarpå denna i sig sjelf verkligen ganska obetydliga. men af Hr Wokhlfehrt såsom mycket vigtig antydda och af Redaktionen så kallade abesyunerliga tilldragelse, blifvit refererad, nemligen: Nr enligt bvad Direktionens protokoller vitsorda, det icke var först den 9 September 18539, såsom man af Hr Woblfahrts reservation skulle kafva anledning förmoda, utan redan den 22 Februari 4838, och sålunda mera än ett och ett halft år förut, som jag och min Med-delägare uti den, Fålhagen angränsande egendomen Södra Freberga, till Direktionen inlemnade ett anbud att under 20, minst 435 års tid arrendera nämnde, redan då afhuggna skogsmark, för ett belopp, som precist motsvarade det nu emellan direktionen och oss öfverenskomna, med den enda skilnad likväl, att vi nu derutöfyer åtsgit oss alt på marken årligen till åker uppodla ett tunnland jord, som med arrendetiders slut skall återlemnas till Kanslboleget utan all ersättning för odlingskostnaden; ett Hr Wohlfahrt, i Direktionen närvarande, lika litet som någon annan af direktionens ledamöter, så hade någon erinran att framställa vid sjelfva arrendebeloppet, hvilket ock med skäl ansågs fullt motsvara värdet af afkastningen, men att arrendefrågan då uppskjöts för inhemtande af tillförlitlig kännedom derom: huruvida, som men hade anledning betvifla, marken vore tjenlig till ekplantering, hvilket utgjorde ett af de ändamål, hvarföre den af Kongl. Maj:t och Kronan blifvit Kanalbolaget donerad, ech hvarom Direktionen alltså borde föra Utarrandarinnanrn nära tig förvicrad