Aftonbladet – 21 september 1839, sida 2

SS ff EFRFRENS Al UVI PUUEITV LILLE JAVA Ta CAR SUVERTTL: som uppmanades ait dela sig i tvänne hopar, de beväpnade i en, och de, som blott hade käppar, i en. De förre skulle stanna qvar i taden, till dess de afliöstes af inkalladt manskap från landet, och de seädnare gå hem. Men innan de det gjorde, uppmanade talaren dem alla att förklara, alt de ville hafva ett nytt stort råd valdt, hvilken uppmaning mottogs ! med stort jubel. Den 8 skulle stora rådet; nedlägga sin makt i folkets händer, och den 10 ;valen företagas till ett nytt. Till slut upp-j manade en prest de församlade att eförblifva ståndaktige i tron. ; I följd af dessa händelser har den hittill varande regeringen blifvit upplöst, och nya ledamöter af troskommilteen insatta i styrelsen, i hvilken dock förre ordföranden, borgmästaren Hess, blifvit bibehållen. Prokl2mationer hafva blifvit utfärdade, bide af denna provisoriska regering och af troskommitteen. I den sednare säges om de fallne, att de ablödt för fäiderneslandet och sin frälsare, Den provisoiriska regeringen har också aflätit ett cirkulär still de andre kantonerne, hvari de underrättas om hvad som skedt, om stora rådets förestå:ende nyväljande, och att detta sedermera komjmer att reorganisera samtliga autoriteterna i kantonen. — Derjemte protesteras uttryckligen loch på det krafiigaste emot hvarje intervention af federalstyrelsen i kantenens inre angelägenhetr. j Landtdagen, som för närvarande är samlad i Zärien, skulle samma dag, landtfolket inryckte i staden, hålla en session, hvilken dock blef jinställd. I stället sammanträdde kantonernes representanter till en enskild konferens, hvari förslag gjordes att flytta landtdagen till Baden peller Rapperssehwil, att låta bosätta karton Zär ich med 8 till 20,000 man edsförbundets itrupper 0. S. V. luraliteten var dock af den tanka, att landtdagen borde stanna qvar, der ;den, i följd ef grundlagen, befann sig. Under denna diskussion ankom tidning om den proviisoriska regeringens bildande, och nu blef fråga, iburuvida en på detta sätt tillkommen regering ikunde anses lagligen stå i spetsen för edsföribundet? (Kanton Zörich är i år såkallad Vorfort.) Man kom slutligen öfverens om att fråga gborgmästare Hess, huruvida ban sjelf ansåg sig :såsom landtdagens president. Han svarade, att iden nya regeringen betraktade sig såsom edsförbundets statsråd, liksom den förra, och han iejell ansig sig för landidagens president. Imedertid trodde han det vore bäst, att landtdagen nställde sina sessioner, till dess stora rådet varit Under alla dessa uppträden hafva dock inga svåldsamheter, hvarken emot personer eller egendom, blifvit begångne af landtfoiket. TYSKLAND. Det märkvärdiga heslut, förbundsförsamlingen i Frankfurt fattat i hannoverska konstitutionsfrågan, lyder på följande sätt: Den proposition, som blifvit framställd i förbundsförsamingens femte session den 26 April innevarande år, att förbundet skulle träda imellan i hannoiverska konstitutionsfrågan, kan icke bifallas, medan sakens beskaffenhet icke är sådan, att 3on i förbundets lagar grundad anledning fösrefinnes till intervention i denna inre angelägenhet. Deremot hyser förbundsförsamlingen iden förtröstansfulla förväntan, att H. M. Kotnungen i Hannover, i enlighet med högstdenammas uttalade landsfaderliga alsigter, skall vara benägen att, så snart som möjligt, träffa en sådan öfverenskommelse, rörande författningsväsendet, med de nuvarande ständerna, som motsvarar kronans och ständernas rättigheler.n ; Genom detta heslut kan men anse det konistitutionella systemet i Tyskland hafva fitt isjelfva dödsknäcken, sedan förhundsförsamlinen, genom sina ordonnanser, rörande tryckbeten, y!trenderätten inora ständerna, förbuet att fästa vilkor vid budgetternes bevi!jande ete. ete, etc., redan sedan flera år tillbaka oafJåtlig sen varit sysselsatt att undergräfva detta 4 ystem, och förvandla det till ett blott skuggspel. Hvilken regent i ett såkalladt konstitutionelt land i Tyskland, som behagar och tror sig hafva den fysiska styrksn på sin sida, kan umera, I sota helst det faller honom in, klara konslitulionen upphäfven, liksom konunrg Ernst gjort med den hannoverska. Förbundsförsomli ingen har nu högtidligen förklarat, att densomma icke blandar sig i dylika inre angelägenheter. mA åh d I den proklamation, hvari kenung Ernst kungör ofvenrämnde välkomna resolution från FrankERE furt, yttrar han det hopp, att de irriga åsigterna i konstitutionsfrågan Bumera måtte vara tillräckligt eheriltigaden, och låter förstå sin benägenhet att bevilja amnesti (!!) för hvad sor a hittills skett; men om nigon hädanefier gör sig skyldiv till eUmtrieben,, så kommer såWant att med all stränghet straffas. Ett nytt kanctitnfsancfärstar itlafvac hvillat bammanr 234