i Medeltidens Historia vid de Kongl. Kollegierna och andra offentliga läroanstalter. Ofversättning efter fjerde öfversedda, rättade och med Genealegiska tabeller tillökta upplagan. Hvad var medeltiden, frågar man, och hvart och ett parti har på denna fråga ett eget svar i beredskap, Det var en tid af barbari och förnuftshat, af verldsligt och andligt förtryck, svarar det ena. Det andra åter ropar: adet var en tid, då alla mensklighetens krafter i sin högsta blomma stodo i full friskhet, det var en tid för kärlek, ädla bragder, religion och poesis och båda kunna hafva rätt allt efter den sida, hvarpå de se saken. Men för historien, som betraktar saken på alla sidor, är detta otillfredsställande och det svar, den sjelf efter de strängaste undersökningar gifver, kan ej blifva annat, än att medeltiden var den nya verldens heroiska älder, en öfvergångstid från den klassiska verldens skämda, multnande kultur till den nya, hvars utveckling ända till våra dagar fortfar. I denna mening innefattar medeltiden alla tidhvarfs största revolution, omskapandet af den ramlande mensklighetens byggnad till en ny, en hvälfning, som naturligtvis medförde förfärliga skakningar; ty stormen och dundret, som fara öfver jorden, fråga ej efter om de krossa blommorna. Men ännu närmare ligger oss den frågan: hvad är medeltiden för oss; hvad fördelar hemta vi af dess kännedom? Och derpå svara vi med Bulwers ord: (så vida Ref. rätt minnes dem) För oss framstår den klassiska verlder, med allt det stora och sköna i sina lemningar, såsom en främmande, på visst sätt en antediluviansk verld. I medeltiden finna vi oss hemstadda, vi vandra ännu under de tempel den upprest, och trampa de grafvar den beredde; ännu hafva ej dess seder och bruk blifvit utträngda ur vårt enskilda och offentliga lif, och de fleste af våra sociala inrättningar slogo sin rot under dess inflytande. Det behöfves väl också ej mer för att finna vigten för hvarje bildad af en närmare kännedom af den nya verldens första bilaningsperiod. Må man se så stolt tillbaka man vill på dess mörker; för oss arbetade och stridde dessa tiders heroer i religion, samhällsbildning och vetandets verld, under mingdubbelt större . faror och hinder, än hvarom nu kan blifva frågan; oss hafva frukterna deraf tillfallit; det ljus och de kunskaper, hvaröfver wåra dagars Europa med rätta är stolt. I afseende på historiska arbeten öfver medeltiden, utom de vanliga kompendiernas krets, är Sverige ej just synnerligen rikt lottadt. De enda större verken Ref. kan nämna äro Becker, Rotteck och Rähs. De tvänne förra behandla medeltiden i sammanhang med universalbistorien; hvar på sitt sätt. Becker framställer med utförlighet ocn skicklighet de vigtigaste strödda partierna ur medeltidens häfder; men det samband af genealogi, chronologi, som skulle gifva bilden totalitet, felar. Mera presterar i detta afseende Rotteck; men han är dock oftast, i följd af den korthet hans plan föreskref, ofullständig och kanske stundom ensidig. Det tillhörde Rähs, som enkom behandlade ämnet, att afhjelpa dessa brister, och man kan också ej förneka hans verk lärdom och en stor rikedem på fakta. Men den historiska omklädnaden i stilen, som skulle gifva lif åt arbetet, och hvaraf Räöhs i andra verk, såsom i sin Svenska historia, visat sig mäktig, saknas här; boken är ett rikhaltigt examens repertorium; men den som väntar sig en underhållande lektyr blir svårligen bedragen. Ett arbete, som någorlunda fullständigt, redigt och intressant hbebandlar medeltidens vidsträckta fält, inom en volym, som ej genom allt för stor vidd afskräcker den vettgirige, är således, efter hvad Ref. känner, ännu ett pium desiderium i vår litteratur, och det är med nöje han funnit utgilvandet af ett arbete i denna väg, som till en god del kan uppfylla hvarje billig fordran af en handbok. Hr Michels har antagit en enkel och redig plan för sitt arbete Ifrån skildringen af folkvandringen och de derigenom uppkomna staterna af östra kejsardömet, Muhammedanska invasionen och konsters och vetenskapers tillstånd under denn: medeltidens första period öfvergår han till Ca rolingiska monarkiens uppkomst, upplösning oci styckning, samt Capetingiska monarkiens upp rättande, Normännens eröfrinsar af England och