Aftonbladet – 18 september 1839, sida 2

dem, som på sockenstämma hafva rösträtt), och består af 3 till 9 jordägande män, med kyrkoherden till ordförande i alla kyrkodiseiplin, seger och religion rörande mil, och en, af och inom nämnden sjelf vald, person till ordförande i de öfriga. Denna sockennämnd bestyr det, som bör till kyrkodisciplin, religion, seder, barnuppfostran och undervisning, fattigvård, ordningsverket eller allmänna polisen, socknens husbållning, förvaltningen af filialsparbanker, samt meddelar upplysmingar och betänkanden, som kunna infordras af regeringen eller andra cutoriteter. Sockernämnden äger iläigga böter, högst 5 Rdr Bko, och dess ledamöter fungera i tre år. Bredvid sockenstyrelsen skell likväl sockenslämman bibehållas; der beslutas om alla kommunalafgifter, dem nämnden endast äger föreslå, der förrättas alla val, till nämndeman etc., der sanktioneras nämndens försteg till viten och höter och der granskas socknens och dess nämnds rökenskaper. Ordet föres der af kyrkoherden i alla nu uppräknade mål, som angå kyrkodisciplin, religion och seder; i de öfriga för sockennämndens ordförande ordet. Rösterne heräknas, såsom hittills är föreskrifvet. Landstinget, som reguliert samles blott en gång om året, bar till ordförande londsböfdingen och till ledamöter två ledarsöter af någon sockennämnd för hvarje tingslag i länet, hvarförutan dit kunna af landshöfdingen inkallas tvenne af landthushållningssällskspets ledamöter, en vetenskapsman, en bruksech en fabriksidkare; stiftets biskop eller en domkapitlets ledamot, en regementschef, en landskammererare, en häradsböfding och förste landtmätaren kunna äfven i öfverläggningen-delt2ga, dock uten röst, och justitieombud-mannen äger, om han vill, vara närvarande. Dit kommer äfven, såsom wvi få ge längre ned, ombud från länets städev. Ledamöterne från sockepvämnderna väljas itur inom hvarje tingslag: pastorater genom en deputerad från hva:je pastorat vid häradstinget, och vi gissa, att de väljas för två år, emedan Förf. säger, att första å:et väljas två och sedermera årligen blott en. Landstinget skall befatta sig med länets aekonomiska angelägenheter,, men äger ej besluta, utan biott föreslå utgifter. Det räcker reguliert blott 4 dagar, och sedan ordföranden framställt sina propositioner, öga ledamöterna väcka reotionen och derefter hemmansägare cch landet, borgare eller husägare i stad att göra frarcställvingar, rörande ortens allmänna 2ngelägenheter. Stadsnämnd skail finnas i hvarje stad. Den väljes å allmän rådstufva af alla, som hafva rösträtt vid prestval, och består af minst 3, högst 9 ledamöter. Steadsnämnden ber i staden samma bestyr, som sockennämnd å landet, med undantag af polisstyrelse, som skäll bibehållas sådan den är. Stadsnärnden äger äfven meddela befallning åt stadens cuppsyningsmän, qvarlersmän 0. s. v., och lan föreligga viten af bögst 6 Rdr 532 sk. Bio. Även i stad skall Sockenstämma, som bittills, fortfars; der besiutas kommuna afgifter, der godkännas nämndens förslag till böter och viter, och der granskes aförsamlingens cch dess (?) nämnds räkenskaper.n Sockennämnds ledamöter åtnjuta intet arfvode, men dess ordförande åtnjuter 33 Rdr 46 sk. för skrifmaterialier m. m. Ledamot vid Landsting kan fordra ersättning med 3 Rdr 46 sk. om dagen samt skjuts för 2 Lästar. Förslaget har således, såsom Läsaren ser, till de fleste delar en stor likhet med det projekt, som för några månader sedan stod uppgifvet i Statstidnvingen, och hvars innehåll vi då i korthet refererade. Hufvudsumrmen af Hr D:s förslag. afvi er således icke heller i någon väsendtlig omständighet från hvad man, att döma efte de få tecken bittills blifvit gifna, i allmänbe: ansett nödigt, för a!t bär i landet få en kommunalstyrelse införd, Vi tillstå likväl, att vi skulle ansett författarens möda bättre använd, om ban, i stället för att uppsätta detta förslag, företagit sig alt bestämma och utveckla principerna och grundsatserna för all kommunalstyrelse, och sedar försökt blott en generell tillämpnirg deraf för Sverige, med afseende på hvad som redan förefinnes. Redan med anledning af den för fattigvårdslagstiftningen samlade kommitteens nu. mera hvilande arbeten, togo vi oss fribeten erinra, att nigot cch mycket mer erfordrades fö! en kommursalisgs utarbetande för Sverige, är det nskna och allt för tidiga detaljerandet a huru många personer hvarje kommun bör väl ja, hur ofta dessa skola sammanträda, hur pro tokoll skall föras, skrifmaterialier ersättas, met flera dylika större eller mindre inskränkninga i kommunernas, seden urminnes tid existerandq och ännu ej ifrågasatta, rätt att ordna all detta och mycket annat så, som de sjetfvi fiona för godt. Denna öfvertygelse bar ick: undergått någon förändring vid genorläisninge: af förf:s förslagg tverlom bafva vi dervid åny: