Aftonbladet – 18 september 1839, sida 1

REVY AF TIDNINGARNE. Svenska Minerva har, såsom lätt kunde förutses, icke kunnat underlåta att fästa sig vid den reflexion vi häromdagen gjorde med anledning af det nyligen utkomna Augusti häftet af Hr Geijers Litteraturblad, och hvarvid vi yttrade, ati: ade åsigier och den trosbekännelse, som finnas af Professor Geijer nedlagde uti Lilteraturblidets häften, rörande fattigvårdsfrågan, äro i socialt hänseende så radikala, itt de i detta hänseende kunna ställas å!minstone på samma linia med de satser, Aftonbladets Red. allt ifrån tidningens början förfäktat., Minerva har med anledning häraf, funnit angeläget att skynda förklara, dhået Aftonbladets sociala asigter äro nogsamt kända; att de äro fulikomlist negativa, blettade på ellt positivt innehåll, och bestå uti afskaffande af all ekonomisk lagstiftning, af alla besutenhetsförfattningar, af all tull, af all skilnad mellan stadsoch landtmannarörelsen, s! vllt husbondevälde m. m. d., och watt det onekligen icke skall sakna sin märkvärdighet, om Prof. Geijer med ens skulle befiana sig på samma linea med dylika grundsatser, emedan hans aaffall,, i Minervas tanka, ki sådan hänlelse verkligen skulle hafva varit ett djupt fall.n Afsigten med detta yttrande är påtagligen att skrämma dels Hr Geijer, för det Aftonbladet dristat alt ställa hans åsigter i bredd med hans egur, sådana Minerva förklarar dem, dels också ellmänheten för sjelfva å.igterna. Ser man imediertid litet närmare på saken, så är den icke så farlig; ty hvarenda punkt af de o-. pinioner, Minerva bär tilagt Afionbladet, är vanställd eller öfverdrifven. Utan att räkna, det Minerva jemväl uti de sociala frågorna inblandat sådana, som svårligen kunna sägas höra dit, såsom t. ex. den om tullagstiftningen, emedan den angår transaktioner emellan olika stater, och Aftunbladet visserligen icke eller derutinnan yrkat eller ansett möjligt, att med de ekonomiska grundsatser, som råda hos de serskilda makternas styrelser, en enda stat skulle kunna, utan förluster för många medborgare, på en gång afsksffa all tul!, om vi än teoretiskt anse, ait en fulikomligt fri handel skulle vara mest håtande för alla, emedan all tull i sjelfva verket icke är annat än en del af varans värde, som dess egare måste dela med sig AR SR FRA Rise, ATT Eat sg ER RN EEE ET oe a NA gt sr Rs JR AE Vi