Aftonbladet – 7 september 1839, sida 4

let Anglikanska kyrkan redan stelnat i sina g ormer, hvarföre Wesley sökte ingjuta känsla och d inda deri. Då han åter måste genomforska reliä sionen, som han ville göra lefyande på nytt, n ann han snart bristen på sammanhang och enhet h kyrkans dogmer. Deraf kom det, att Wesleyffle. a gänger ändrade sina religiösa åsigter. Denna : punkt bar OConnell ganska lyckligt uppfattat, och: skildrar strängt, men sant, Wesleys myckna villrå-; dighet och vacklande. Han var, enligt dess på-! stående, en aktningsvärd och kunnig man, men I drefs af hersklystnad, hvarföre man kallade ho5 nom en andelig Napoleon. Han var Tory, och li hans sekt har alltid i detta fall liknat honom : och slutit sig både till Tories och till Anglikanska kyrkan. — Ny resa till Abyssinien. Den bekante abyssiniske resanden, baron Anton dAbbadie, född i Irland, men uppfödd i Bask-landet, hvarifrån hans fader härstammar och der ban äger betydliga gods, rustar sig nu till ex ny resa, hvarunder han ärnar uppehålla sig en längre tid i Etbiopien och skulle redan hafva afgått dit, om icke förfärdigandet af några astronomiska instrumenter ännu qvarhöll honom i Paris. Han tänker taga vägen öfver Rom och Jerusalem, ärpar denna gång qvarstanna tre år i och omkring Axum, och medtager bland an-: dra en ung, tysk målare, Adolf Fries, från Hanau. En icke alldeles okunnig Abyssinier åtföljde honom till Europa och med dess tillbjelp bar han fuilkomligt uppöfvet sig iinfödingarnas språk, kän-:; ner Gallasdialekten, och den lärda verlden har ! sålunda rä!t, att vänta mer af denna andra resan, än af den första, ehuru den redan väckte mycket uppseende och spridde ett betydligt ljus öfver det bittills så föga bekanta Abyssinien. I 4 r 4 1 I s — Ohyggligt mord. En värdshushållare 1 : den lilla staden Tharandt i Sachsen bar, i början :g S I ( S S s S ( f f tt OVR MINA IR ER om af Augusti ibjälskjutit först sin hustru och sedan sig sjef, utan att man känner orsaken dertill. ! Troligen har den legat i något uppkommet gräl imellan de båda makarna, som efterlemna 6 små barn. i — Det har nyligen blifvit uppdagadt, att melodien till den bekanta sången la Parisienne är komponerad från Kretschmars i Berlin utkomne tyska folkvisor, der man s. 444 JM 80 finner musiken. I stället för refrängen i la Parisienne En avant, marchons E contre leurs canons,, D heter det i tyska texten icke fullt så heroiskt: — aCaptain, Lieutnant, 4 Fähndrich, Sergeant Nimm das Mädel bei der hand I Sången är komponerad vid Harburgs belägring 1757, och har då för tidon förmodligen varit mycket allmän i Pommern och Westphalen, — Den aflidna exdrottningen af Neapel Grefvinnan af Lipona, har i sitt testamente uppdragit åt kapten Joachim Ambert, att utarbeta fortsättningen af hennes gemåls, Murats historia.! Kaptenen har i detta ändamål emottagit en mängd dokumenter, och man kan isinnerhet vänta sig intressanta upplysningar om den sednare tiden af Murats lif. — En rik godsegare i närheten af Bury i Lancashire i England gaf för någon tid sedan ett gästäbud för 20 personer i granskapet, hvilkas ålder tillsammanlagdt utgjorda 4667 år. Den yngsta var 72 och den äldsta 97 år gammal. Bland dessa hade en varit med vid Gibraltars belägring ef Elliot 1781 och 4782. En annan 95 årig mans fader hade left under Cromvells tid och gift sig fför andra gången vid 86 års ålder 1743. Följan-; ide året föddes hans son och fadren dog 17355. I — I Liverpool väcker en Skottsk bildhuggare, John Currie, från Dumfries, hvilken utan handledning lärt sin konst, ett stort uppseende. äHanrn har utställt på exposition en ypperlig grupp, Old Mortality, efter Walter Scotts roman af samma namn, Tvenne andra Scottar, Thom, som nu vistas i NewYork, och gjort sig känd genom en byst af Walter Scott, samt Forrest hafva äfven utfbildat sig i denna konst utan lärare. — Enligt trovärda uppgifter, säger ett Tyskt blad, är penningförfalskning i Storbritannien och Irland så allmän, att icke mindre än 3000 personer för närvarande sitta häktade för tillverkning eller utprångling af falskt mynt, och årligen 600,000 f St. deraf är i omlopp. — Rsfaels målningar i Vatikanen hafva alltsedan 4702 icke varit rengjorda från dam eller upputsade. Under uppsigt af inspektören öfver tafvelgallerierna, baron Camuccini och professor Ch. Agricola har en renovation detta år blifvit företagen, hvarvid man tror sig bafva upptäckt, att dessa målningar icke helt och hållet äro al fresco, utan af mästarens och hans största lärjunjges hand här och der retuscherade. Detta skall. Bi synnerhet vara förhållandet med Apollo (på Par-! nassen) och gjordt i den afsigt att gifva mer gefnomskinlighet åt skuggorna. I — Samma dag som den unge Sultanen Abdul Medschids sibelomgjordande ägde rum, shölls äfven hans intåg i kejserliga harem. Tven-, ine fransyskor, myntdirektören Duz damer, blefvo Sgenom serdeles välvilja af Sultanens moder infbjudne att öfvervara högtidligheten, och hvad; yariserjurnalerna efter dem berättar, erinrar lifligt om scenerna ur atusen och en natty. — Golfven voro belagda med de rikaste tapeter och , shawlar, Sultanens thron besatt med perlor, smafragder och rubiner. Sedan Sultanen erhållit sin Amoders välsignelse, framförde hans tant Isma till Shonam en ung slafvinna, med hvilken han var Emycket tillfreds. Derpå knäföllo 4000 slafvinnor och kysste hans fötter; unga Cirkassiskor utströdec imedlertd i sådant öfverflöd zekiner, att man fbokstafligen trampade dem under fötterna. Sulianens mode: öfverlemnade åt hvarje slafvinna en duk, innehållande 4000 dukater till minne af denna dag, och så slutates en fest, vid hvilken forientalisk skönhet och lyx på det sällsammaste kontrasterade emot rikets olyckliga tillstånd. 4 — I Velkenye, uti Uagerska komitatet i Gömörer, int äffade i slutet af Juli månad den omm 4 Aarn sin nacrauhhad landtman