Aftonbladet – 6 september 1839, sida 3

väl i Norra. Fortplantningen sker genom sining på stället, men kan äfven göras geocom sättplantor. Den lyckas bäst i en fet ech fuktig jord, men kan äfven odlas på hvad ged jord seom helst, isynnerhet der vattning är möjlig. I Norra Frankrike sår man i April; man kan äfven så i Mars, men då måste det ske 1 bänk, der plantorna genom fönster och halmmattor äro skyddade emot kölden; att nyttja varm bänk är icke nödvändigt, oeh be täckningen behöfves endast om natten och då det är kallt. Likväl bör bänken ligga emot söder och hafva lös jord. Har man tillgång på god bankjord, så lägges den ofvanpå. Då vädret är godt, bör man gifva plantorna så mycket ljus och luft, som är möjligt. Utflyttnisgen sker i Maj och plantorna sättas i linier, omkring 2 fot mellan raderpa; afståndet emellan sjelfva plantorna i hvarje rad kan icke bestämmas; men i de flesta fall torde en fot vara lagom. Är man nödsakad att utflytta sättplaniorna under torka, måste man äfven vattna dem ) 4. El pris på 3009 francs för analysen af hvitbetor, under deras scrskilda vegetations-perioder. 5. Elt pris på 3000 fr. för förbättringar i dextrin-fabrikationen och dextrin-jummis användande i konsterna och närinigarne. 6. EU pris på 3000 francs för förbältrin, ar i dextrinsocker-fabrikutionan ). 7. Elt pris på 2000 francs för beredningen af arlificislla stenar, maallplåtar eller papp, som kunna trsätta litojrafiska stenar. 8. Två pris på 3000 francs hvartdera; det ena för den författare, som uppgifver den fullkomligaste byggnad af ugnar, bestämda för metallers oxidering, och det andra för den, som uppgifver de till metallers smältning tjenligaste ugnar. Pris för år 18441. 9. Et pris på 1500 francs åt den, som uppfinner och bryter nya lager af litografiska stenar. HI. EKONOMISKA ÄMNEN. Pris för år 41840. 10. El pris på 3000 francs åt den, som uppvifocr huru man lättast och hastigast kan utröna godheten och beskaffenheten af det mjöl, hvaraf man ämnar baka bröd. 11. Två pris, ett på 2000 och ct på 1000 fr., för medel att förekomma och afhjelpa fukti;het i hus. Pris för år 4841. 12. Ell pris på 4000 francs, för det bästa sätt att förvara spanmål; det bör så väl vara användbart i magasin, som på landt;årdar, der man icke har råd att uppsätta rågra sådana. 13. Ett pris på 1500 francs, för bästa metoden att rengöra spanmål,som blifvit angripen af insekter eller brand. IV. LANDTHUSHÅLLNING. Pris för år 1840. 44. Ett pris på 3000 francs, för en flyttbar tröskmachin. 15:de, 16:de, 17:de och 48:de prisen angå silkesodlingen i Franska departementerna, och 48:de, som utdelas år 4846, är en belöning för barrskogsplantering. ) Polyjgorum tlinctorium, eller på Svenska FärgNäfva, är af samma slägte som Bohvete (PolyGconum fagopyrum, men liknar mer Polygonum Orientaie, som länge varit odlad i våra trädgårdar, och åtmirstone vissa år ger mogna frön. äfven i Stockholm. Tagpleantan bör i Sverges sydliga provinser växa ganska väl. Sättet att deraf ertålla indigo, ehuru icke änvnu fullkomligt utredt, är i korthet följande. Man kan redan före blomningen börja att afplocka bladen; men man får då tillika en grönaktig fällning, som ger färgen ett mindre vackert utseende, ehuru dem icke skadar. Under och efter blomningstiden, ända tilldess fröna mogna, anser man plockningen med största fördel kunna ske. De afylociade bladen läggas i ett kar och begjutas med hett vatten (till 50 Cels.); man låter dem sedan komma i ett slags jäsning, hvarefter vattnet aftappas och vispas ganska starkt, tilidess en hvit fradga betäcker vattnet, och denna fradga efter hand får ett blåaktigt utseende. En del brukar att med kalk fälla indigon och sedan mätta den med saltsyra; apdra påstå, att detta kan undvikas, och att man endast behöfver sila det till fradga förbytta vattnet, för att få en ren indigo. — Att bladen vissna, innan de användas, betyder ingenting. ) De flesta af våra läsare torde icke veta hvad Dextrin är, och en upplysning torde i detta fall behöfvas. Dextrin är ett slags klister, som beredes af potatisfällning, eller hvad man i allmänhet kallar potatis mjöl och potatis-stärkelse; det uppröres med vatten och hålles upphettadt under en viss tid; men får ej komma i kokning. Detta stä keise-gummi nyttjas med stor fördel vid bomullstygs-fabrikerna och kattuns-tryckerierna. Då man deraf bereder socker, behöfves ingen syvafvelsyra; men det gamla sättet att bereda potatissocker är likväl det, som mest följes, och många fabriker, både i Frankrike och Tyskland, sysselsätta sig dermed. Mest sälja de tlikvä! sin tillverkning såsom sirap eller, som Tyskarne säga fulande socker.