Aftonbladet – 5 september 1839, sida 2

bland hufvudstäderna i Europa. I de öfriga städerna i Frankrike är proportionen såsom 4 till 77255; 1 London och Middlesex såsom 4 till 538. Slutligen säger han, att till och med den irländska nationen, oaktadt aila de demoraliserande verkningarna af en dålig lagskipning samt politiska och religiösa söndringar, i detta afseende erkännes äfven af dess fiender äga en ovanlig renhet; men äfven i öfrigt finner han den stå långt öfver den svenska på den moraliska skalan. Han anmärker nämligen, att, ehuru den irländska befolkningen utgöres af 8 millioner, så hafva åtalen i brottmål der varit 5,644 mindre och fällande utslag 8,039 mindre till antalet på ett år, än ibland Sverges knappt trenne millioner. Dettan, säger han, aär i sanning ett märkvärdigt och oväntadt faktum, när vi påminna oss de oupphörliga kuku-ropen om Irlands brott, laster och samhällsupplösning, och huru Irland ständigt, och vanligen enhälligt, ställes i sista rummet på listan af civiliserade nationer, medan Sverge oftast utropas för att vara ett utomordentligt moraliskt land. Jag är icke i stånd, fortfar han, satt upptäcka något misstag i de resultater jag dragit från dessa uppgifter, oaktadt de kasta öfverända alla mina föregående begrepp om sedligheten, jemförd hos olika nationer. Det synes häraf vara en oundviklig slutsats, att Sverges moraliska tillstånd är ganska lågt., — Hvad kan väl vara orsaken,, yttrar han vidare, awatt en stad af 80,000 menniskor är så förvånande sedeslös, i en tid, då aila andra europeiska samfund otvifvelaktigt framgå i en motsatt riktning? Ingen, som minnes förhållandet i våra manufaktureller sjöstäder, för 23 eller 30 år sedan, skall tveka att erkänna, att seder och gudsfruktan underbart tillväxt under denna period bland våra lägre klasser., — clInga siffertal bafva förut gifvit oss begrepp om en befolkning, så förderfvad i seder, som Stockholms. Föreställom oss, att en resande stod på Edinburgs gator, och man försäkrade honom, på grund af oförnekliga, officiella uppgifter, att hvar tredje person, som passerade, vore född utom äktenskap och att en af hvarje 49:e inom dessa 42 månader blifvit sakfälld för något begånget brottl! I sammanhang härmed ifrar han mycket emot, och anser det stå i harmoni med den asvaga känslan för sedlighet i Sverge,, att cpublika bordeller, under de sista åren blifvit inrättade, under inseende af den offentliga makten, såsom en af de många välvilliga förmynderskaperna för undersåtarnes seder, helsa och egendom. Den svenska regeringens ledande grundsat — cen grundsats,, tillägger en af de engelska referenterne, asom är på god väg att vilja insmyga sig äfven i mera upplystaländer, och på ett försåtligt sätt äfven i Enogland — är, menar Laing: ahvad som heldst för folket, men ingenting genom folket; eler tydligare, allt hvad de styrande finna mest tjenligt att leda till befordrande af deras egna mål och önskningar.a Hvad nu först beträffar den slutsats, Laing dragit af de oäkta barnens antal i Stockholm, att nämligen moraliteten här skulle stå på en lägre skala, än i någon annan hufvudsiad i Europa, så kommer detta mycket an pa, buru man förstår det. Menar man med moralitet endast kyskbet, så medgifves det, att denna icke är någon rådande egenskap ibland qvirnorna af den tjenande klassen, och i detta afseende finnes troligen intet land och ingen stad i verlden, som kan jemföras med Stockholm, enär i en af Tabell-kommissionens berättelser — den som utgafs år 1824, om vi ej minnas orätt — finnes med utdrag af nativitets-tabellerna styrkt, att I tjensteflickor af 40 kunna antagas hafva haft barn inom sitt 24:de år. Också är det onekligt, att detta allmänna förhållande medfört den verkan, att det bland ogyfta qvinnor af tjenande klassen icke mera anses såsom någon synd eller någon skam, att hafva blifvit mor, utan endast såsom en olycka, från hvilken de bedja Gud bevara sig så länge som möjligt, i anseende till de kostnader och ofta den fattigdom, som är en följd deraf; men hvaröfver le i värsta fallet trösta sig. Orsakerna åter, hvarpå sjelfva opinionens lösbet inom denna klass hvilar, äro visserligen flera. Mycket Synes väl exempel uppifrån sedan äldre tider småningom verkat. Den lösaktighet, som rådaa ; Gustaf III:s och Hertigen Recentene haf