sannolikt ärd mindre dimensioner, i synnerbet hvad töjden angår, tjenligare; denna böjd bör imedlertid göras dubbel mot stenens tjocklek. Dockan eller klotsen är försedd med en tackjernsskoning, som passar precist uti formen. Jorden, så torr, att den ej vid hopkramning boliar sig, fylles i formen, och man låter dockan falla derpå först med 2 å 3 lindriga, och sedan med 4 å 5 häftiga slag, hvarefter stenen uttages. — Naturligtvis måste man gerom försök utröra, hvad sammanpressning jordarten behöfver och derefter rätta ifyllningens stortek samt slagens antal och styrka. Efter uppgift kunna 5 personer på em sommardeg tillverka 350 stycken sten af ofvan uppgifna storlek. Trenne byggnader hafva i Odessa blifvit uppförde afsådan sten: en med murbruk af kalk, en med lera och en, utan murbruk, endast derigenpom, att stenarne fuktades och drfvos tätt tillhopa, hvarefter alla tre busen utvändigt afrappades med kalk. Den sista byggoaden skall hefva blifvit den varsktigaste, och alla tre utan skada öfverstått den sista stora jordbäfningen. Ansiälide försök öfver stenens styrka skola hafsa visat densamma nära lika stor som bränd sien.