det Hr W. vnicke har egentligt makt med sitt presterskap,, skulle innebära det ringaste, som kunde tyda på maktspråka Man fåricke var: så enfaldig eller så oärbg förtydare al sina vederdelomäns ord. Genom öfverlågsna egenskaper, genom oväld och ärlighet, genom fördragsamhet och välvilja förvär var man mak med sina underlydande; och hvarje chef bör hafva en sådan. Mektspråka innebära just motsatsen af allt detta. Vi vilje härvid blott bifoga en upplysning, som genom enskild underrättelse kommit oss tillhanda, nämligen att icke Hr W., utan en Lektor i Götheborg, skall vara författare ill de latinska verser, som afsjöngos vid den naturvetenskapliga frukosten, och hvilka hade fått en så märkvärdig öfversältning. Detta förändrar likväl ingenting af hvad med anledning deraf i Aftonbladet yttrades, enär Hr W. i alla fall var värd vid tillfället och verserna således unoder hans auspicier sammanskrifna, samt det berodde af honom, att framsläppa dem eller icke.