sitg .tt tillvita honom. hä BROTTMÅLS-LAGSTIFTNING. (Forts. fr. M 492.) Hofrätten öfver Skåne och Blekinge föreslår att protokoll öfver ransakningar, som inon lyckta dörrar böra hållas (d. v. s. sådana, hvar igenom sedligheten kan såras) icke må utlem nas till andra än parter och dem, som å em. beteis vägnar äska del af slike protokoll. Svea Hofrätt afstyrker antagandet af före slagne stadgandet om serskildt protokollsförande i Brottmål, enärarbetet för domaren derigenon skulle försvåras, samt det så väl för parterne som för kontrollen syntes ligga mera säkerhe uti sammanförande i ett enda protokoll af all mål. I öfrigt förklara både Götha och Svea Hof. Trätter sig emot lagförslagets stadganden om pro; tokollsjustering och påtekning derom å sjelfva protokollet af parten eller af 2:2 utaf Rättens ledamöter, och åberopa sig härvid å Högst IDomstelens anmärkningar vid civillagförslaget J granskande (se pag. 203). Högsta Domstole ansåg den följd skola uppkomma genom ovil Ikorlig föreskrift om protokollsjustering, at domstolen icke kunde, såsom nu vid Underrät ten ofta skedde, genast efter slutad undersök. ning afkunna sitt utslag samt en onödig om gång och tidspillan således förorsakas. Högs Domstolen föreslog derföre, att justering bord ske, blott då någon part sådant äskade eller Rätten eljest pröfvade det nödigt. 18) Svea Hofrätt yttrar, att föreslagna stadgandet om serskilda besvärs anförande i brottmål öfver ogillad invändning, rörande jäf emot domaren eller domstolens behörighet, skulle medföra mycken tidsutdrägt, synnerligast om domstolen, efter invändningens ogillande, vore i tillfälle att snart meddela hufvudsakligt beslut. Olägenheterne af detta stadgande skulle, enligt Hofrättens tanke, blifva ännu större, om ej de af Lagkommittcen föreslagna rättegångstider antoges. Både Svea Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anse det ej böra, på sätt lagförslaget innehåller, ovilkorligen stadgas, att fånge skall, under ransaknmingen, vara fri från fängsel, enär svårighet kunde uppstå att bevaka ett större antal fångar, som på en gång förekomma inför domstolen, t. ex. för konfrontation, och domaren stundom kunde vara utsatt för fara, då förhärdade, till högsta straff förfallne brottslingar framställas för domstolen. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge anser kriminallagförslaget böra innehålla enahanda föreskrift, som civillagförslaget, angående en å Underrätts dörr utsatt tafla, utvisande tiden till besvärs fullföljande i Högre Rätt; äfvensom Hofrätten föreslår, att i häkte skall finnas fästad en tafla, derå läsas kan, inom hvad tid och på hvad sätt häktad person må i Öfverrätten eller högsta domstolen besvär anföra. Samma Hofrätt anser värdet och verkan af en utom Rätten gjord bekännelse, då den, enigt 2:e på ed hörde vittnens utsago, blifvit rivilligt, utan tvång eller hot aflagd inför behörig embetsmyndighet och dessutom finnes af undra omständigheter styrkt, ingalunda förrinsas genom åtarkallelsen deraf, hvadan Hofrätten illstyrker, att lagförslaget, som synes endast illerkänna en inför Rätta gjord bekännelse sålan vigt, måtte undergå ändring i detta afeende och bringas i öfverensstämmelse med jen af Hefrätten yttrade åsigt. Så väl Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, om Svea Hofrätt anse det i Kongl. brefvet 5) Det har icke undfallit Lagkommittåens skarpsynthet, att säkerheten för parterne beror helt och hållet af den noggrannhet och fullständighet, hvarmed protokoliet blifvit uppfattadt. Om Underrättens beslut är aorik