Aftonbladet – 21 augusti 1839, sida 3

arbeta till dess förmån. För denna afsigt framtog f. d. Utgifvaren ett annat, flera år gammalt förslag, af en motsatt tendens, och bemödade sig, alt i många och långa artiklar sördertugga både förslaget och dess författare, Herarrne Anckarsvärd och Richert. I denna quasirecension följdes naturligtvis en helt annan metod än i recensivnen öfver f. d. Utgifvarens eget skötebarn. I denna sednare hade f. d. Utgifvaren icke funnit något hinder för förslagets antagande, om än Förf. af egenkärt förutseende fann ett och annat dervid, som han bättre förstod. I recensionen åter af det AnckarsvärdRichertska — förslaget fann Förf. hundrade, ännu icke undanröjda svårigheter, som ligga i vägen för en representationsförbättring, och hufvudargumentet klef, att Grefve Anckarsvärds representation caelt cch hållet .väfvar — luften ;) emedan astatens palingenesia måste gå i bredd med reformen af dess politiska konstisution eic. etc. ete., som icke alls brydde f. d. Utg., då ban rekommenderade det förslag, som sett ljuset genom honom. Ordningen kom dercfter till Frih. Sprengtportens förslag. Detta anses allmänt ojemförligt unierlägset det Anckarsvärd-Richerteka, mn går deremot i hufvudsaken vederbörandes egta Önskningar på fle:a sätt till möte, och följden blef, att Frib. Sprengtportens förslag äfven, så vidt möjligt, rönte en öfver all förmodan blid medfart af fl d Ug. Han stadnade likväl här, vid det betänkande att begreppet om folkrepresensationens bestämmelse och ändamål före alla försl:sg derom miste utredas, hvilket vill säga så mycket, som att hvarje förslag till en förbättrad repre entation är omöjligt, utan f. d. Utg:3 eget, för hvilket intet hinder, hvarken af astatens palingenesi, eller utredning af cbegreppen om representationens bestämmelse och ändaaål, låg i vögen. Det behöfver ej sägas, att ett förslag, så sött luktande för den konservativa aristokratien, som f. d. Utg:s, fann mycket bifall hos hans allierade eller rättare chef Minerva: hon berömde det: och förebrådde de wtora tidningarna, att ej hafva lemnat det tillbörlig uppmärksamhet. Af en annons i detta nummer finner allmänheten, att förslaget verkligen är bestämdt att öfverlemnas till konstitutionsutskoltet nästa riksdag, och koalitionen har då, i hvad på den ankommer, fullbordat sitt syfte, att sprida förbistring i representationens leder rörande en af de vigtigaste reformfrågorne, representationens förbättring. Hvsd den väntade räfsten vid Riksdagen angår, så har f. d. Utgifvaren mycket och mest arbetat på en räfst med — tidningarne. Förmodligen, för ait bibehålla populariteten, ordar f.d. Utgifvaren äfven någon gång om en anmälan, engående Rådgifvarnes entledigande efter 407 S, samt derom, att detta bör ske med allvar. Låtom oss lägga märke vid detta yttrande. Vi skola icke glömma det när Argus vid Riksdagen utkommer. Om abesök) hos vissa personer nödvändigt erfordras till en koalition, så bör man icke lemna ur sigte, att f. d. Utgilvaren, utom sin nuvarande nära frändskap tili Minervas redaktör, äfven i en längre tid umgåtts och ofta träffar en person, som varit mycket känd så som en af kamarilians caffides,, som på köpet hos Excellentissimus står i mycken förbindelse, och som t. ex. hade icke ringa andel i den betydliga frontförändring, hvilken skedde isednare upplagan af den bekanta skriften: Om et föreningsfördrag etc. Se der några, få men talande drag af en icke efter rykten utan handlingar tecknad, icke in petto, utan i full verksamhet existerande koalition. För en så lydande artikel har ett rum idag blifvit begärdt i bladet: Till Redaktionen af Aftonbladet!