Aftonbladet – 21 augusti 1839, sida 1

UTRIKES. ORIENTEN. Österreichischer Beobachter innehåller en beskrifning pä slaget vid Nisib, hvilken blifvit författad af ett ögonvitltre, och, såsom det synes, af en högre och bildad militär. Det är den fullständigaste berättelse om denna vigtiga batalj, som hittills varit synlig, och vi anse oss derföre böra af densamma meddela en öfversättning. Den lyder, som följer: Oitomanniska lägret var uppslaget söder om Nisib på 3 linier, af hvilka de båda första bestodo af infanteri och den tredje af kavalleri. Artilleriet utgjorde 140 pjeser, och truppernes antal 37,000 man, hvaribland 23,000 man infanteri, kommenderade af trenne divisionsgeneraler, Sadullsh, Haidar och Kurt-Mohammed Pascha; 3000 man kavalleri stodv under Sherif Paschas befäl; 3000 man artilleri kommenderades af Bekir Pascha, och ungefär 4,800 man Baschi-Boruks (irreguliera trupper) af Soliman Pascha. — Ibrahim Paschas arme hade slagit läger till venster om turkiska armåen, på ett afstånd af 6000 måtres. Terrängen, som betäckte turkiska lägrets venstra flank, var mycket ojemn, hvarigenom slagtningen i denna riktning blef ganska ofördelaktig för egyptiska armeon. Då Hafiz Pascha fått underrättelse, att flere af Syrier beståsnde regementen bade för afsigt att öfvergå till honom, så lät han den 23 Juni, klockan 44 om aftonen, beskjuta det egyptiska lägret, för att der utbreda oordning och lätta nämnde regementens öfversång. För detta ändamål framryckte fyra batterier 24pundige kanoner i all tysthet om natten, 1000 metres nära det egyptiska lägret, och iasköto i detsamma 260 kulor. Denna kanonad utbredde skräck och förvirring i Ibrahim Paschas läger. Målet, hvaråt turkiska artilleriet riktades, af de europeiska officerarne i Hafiz Pascha; armå, var Ibrahims och Soliman Paschas tält, hvilka man lätt kunde igenkänna. Do både Pascharne stego i största hast till häst, för att tygla oordningen, hvilken blifvit ganska stor. Fiere hundrade Syrier lupo öfver till det turkiska lägret, och flere smärre afdeiningar stodo i begrepp att följa deras exempel; men den verksamhet, som Soliman Pascha utvecklade vid förposterna, hindrade ett större antal öfverlöpare att verkställa sin föresats. Ibrahim Pascha insåg nödvändigheten, att genom en stor slagtning göra slut på saken. I följd deraf gick egyptiska armeen, vid dagens gryning, under vapen, och en division aftågade i god ordning i sex kolonner, för att taga turkiska lägret i ryggen. Första kolonnen, bestående af 60 artilleripjeser, marcherade sektionsvis; den andra infanterikolonnen (riktningskolonnen), bestående af 42 bataljoner, marcherade divisionsvis med hel distans; tredje och fjerde infanteri-kolonnerna, hvardera beståeade af 412 bataljoner, marcherade i dubbla kolonner på hel uppmarch-distans; femte och sjette kolonnerne, bestående af 9 kavalleri-regementen, marcherade esqvadronsvis i kolonner på half distans. Soliman Pascha hade emellan infanteritrupperne, före och efter dem, placerat 8 bataljoner i dubbla slutna kolonner, för att af värja de anfall, som Turkarne kunde rigta emot kolonnernas teåte eller queu; han hade derjemte ställt i spetsen tvänne batterier af tolf 36-punLR ..... TF TTT TTT fFTFTfÄ fS . ynBvq;qCnöBEöEBEBöBöETT!T