Aftonbladet – 17 augusti 1839, sida 2

— De sednast utnämnde riddarne dubbades går af H. KRK. O. Kronprinsen. — Fregatten Götheburg, skonerten Experiment och korvetten Najaden, hvilka legat unsefär åtta dagar i Stockholms skärgård, bogserades i Osvsdags afton hit upp och ligga nu för inkar på strömmen. Fregatten besökes af många åskådare. Det är en af de största fregattera vår flotta äger. — Riddarhus-Direktionen har i dag anställt val till tvenne ledamöter sf Statsrevisionen, i stället för efmarskalkarne Frib. Gyllenkrook och Wahbrendo ff. I deras ställe valdes nu Presidenten Friberie Leyonhufvud och HofmarskalTV a mm mm ken Friherre OC. J. Oxenstjerna. Förslaget lä-l ver hufvudsakligen gjorts af Friherre dAlbedybll, som äfven erhöll pluraliteten derför. EE — Med afseende på den diskussion, som nyligen öppnats inför allmänheten öfver nationens vigligaste angelägenhet: representationsfrågan, kunne vi icke underlåta att omnåmna ect rykte, angående en af de i bokhandein utgina brochyrerna i detta ämne, med titel: Förslag till en omfattande, i laglig ordning verkställbar rtepresentationsreform, eller dennma, om hvilken Läsaren redan äger någon kännedom genom tvenne föregående artiklar af detta blad. Det säges nämhgen allmänt, att f. d. Utgifvaren af tidningen Argusw skal vara, om icke helt och hallet foriastare tll denna brochyr, 2atminstione något slags befatiningsbafvande dermed, och denna förmodan ker sannolikt kommit dels deraf, att den person, svim underhand latit utgifva sig gåsom författare, är votoriskt inkapabel att sammansätta en skrift i detta ämne, dels derifrån, att uti skriften finnas åtskilliga vändningar i stilen, som mycket likna vissa egenbeter i f. d. Utgifvarensa skrifart, måbända också till en del deraf, ait detta är det enda, sota blifvit berömdt i Freja. Nu kan det väl på ett sätt vara likgiltigt, hvilken är författare till en skrift, som i aila afseenden genom sin inre beskaffenbet visar sig vara en dödfädd produkt, och hvars förslager äro vill trefjerdedelar så orimliga, så försåtliga emot lagstiftande maktens oberoende, och deremot så helt och hållet hopsatta i regeringsmaktens och de privilegierades intresse, att den aldrig ens lärer kunnkomma under någon öfverläggning tiil antagande. Men vi hafva imedlertid ansett oss böra nämna ryktet, på det f. d. Utgifvarena, i all han verkligen icke har något gemensamt med denna skrift, må blifva a tillfälle, att offentligen rättfärdiga sig ifrån all andel deri. Detta synes vara så mycket mera angeläget, som Freja berömt den. Det utgör redan isanning en ganska karakteristisk belysning af Frejas position och verkliga karakter, att denna tidning, medsn den gör min af att varna för framtlidsprojekter, förstkt att framsmyga en rekommendation åt ett förslag, som, om det biefve satt i verket, skulle med ens tillintetgöra det demokratiska element, som ännu, fastän oordnadt och utan sammanhang eller kraft, finnes i våra riksdagar uti borgareoch bondestånden, emedan detta element skulle kufvas under regeringens, adelns och embetsmännens bestämda och gemensamt verkande öfvervigt, och derigenom troligen för ett helt sekel allt bopp för nationen vara tillintetgjordt, att erhålla ett verkligt representatift statsskick. Om någonsin en plan förtjenat namn af framtidsplan, i den mindre vackra mening, som Hlifvit gifven åt detta ord, det vill säga en sådan, som skulle åsyfta, att blott med någon förändring i skylten, å nyo insöfva folket uti illusioner och åstadkomma en ny menlöshet, för att åter under ett antal år få begagna en derigenom vunnen popularitet för sina afsigter, (och sådana framtidsplaner finnss under alla tider, så länge egoism och makibegär existera) så är det visserligen en sådan plan som denna; och f. d. Utgifvaren af Argus lärer sålunda finna huru angeläget det är, att han frisäger sig från allt samband med en sådan produkt, om ryktet skulle orättvist tillagt honom något faderskap derför. FF. dö. Utgifvaren af Argus inser nog, att det icke är allmänheten likgiltigt, hvsd en så gamrtal och förfaren publicist, som han, tänker i dessa ämnen. I sammanbang härmed tage vi oss frihetenv erinra om en förut yttrad önskan, att f. d. Utgifvaren af Argus icke länge må neka allmänheten att få veta, hvarest han, efier sitt påstående, yttrat sig till förmån för den princip i frågan om en representations bildande, som men kallar de allmänna valens, i motsats till ståndsvalen. Han bar likväl invändt, att utrymmet i Freja blefve för inskränkt, att aftrycka detts, och derföre endast bänvisat sill årgången 4856 af förra tidningen Arsus, der nyttan af de allmänna valen skall finnas utförligt deducerad; men vi hekänne, att si icke varit i stånd att igenfinna någon uppsats i ifrågavarande riktning uti berörde årgång. Vi tega oss derföre friheten anhålla, om icke f. d. Utgifvaren blott behagsde atara den eller de numror af 4836 års Årgus,