Aftonbladet – 17 augusti 1839, sida 2

4) Ftilerlgare buaga till Mehemed Als note. kUnder det Ottomanniska floltan låg för ankar vid Dardanellerna, erhöll Capudan Pascha underrättelse om Sultan Mahmud II:s död, om hans sons Abdul Medschids uppstigande på thronen, och om Chosrew Paschas upphöjande till Stor-vizir med full regeringsmakt. Knappt hade denna sednare underrättelse kommit till flottans kunskap, förrän alla officerarne församlade sig hos amiralen, och yttrade till honom: c Vi känna Chosrew Pascha ganska väl; alla hans förra intriger äro oss icke obekanta. Nu, då han står i spetsen för stats-angelägenhbeterna och är försedd med full makt, skall man få se Ottomanniska riket ur ett dåligt tillstens tomma i ett ännu sämre. Vi vilja icke gå till Konstantinopel och öfverlemna flottan åt en intrigant, sådan som Chosrew Pascha, emedan vi äro öfvertygade, att flottan då skulle blifva använd till största skada för den Höga Porten. Vi vilja öfvergå till honom, som är vår höge suveräns gamle och tillgifne tjenare. Vi vilja gå till Mehemed Ali; vi vilja bedja honoz att befria Muselmanska nationen från denne för riket så förderflige ministers oE — Då Capudan Pascha icke mera kunde hoppas, att förmå sina officerare afstå från detta förebafvande, och då han för öfrigt var öfvertygad om sanningen af deras tal, så erhöil fluitan befslining ait segla till Alexandria.n Om förloppet af underhbandiingarne emellan Mehemed Ali och Cepudan Pacha, rörande Turkiska flottans öfverlemnande åt den iörre, meddelas följande de:aljer: Redan den 9 Juli ioträfade en Turkisk korvett — Alexandria, som kade om bord Capnden Paschas löjtuvant, med anbud från denne amiral till Mehemed Ali, att öfvergå till bonom med Tiirkiska flottan. Detta förslag öfverraskade vice-kopungen på det högsta; men han tog genast sitt parti, och afskickade utan dröjsmål en ångbåt till Capudan Pascha med bilallande svar. Sedan de främmande konsulerne, isynnerhet den Engelske och den Ryske, förgäfves bemödat sig att förmå Peoschan ändra sitt beslut om flottans emoit2g-nde, besiöto de att skicka en express till amiral Stopford, som förmodades befinna sig i granskapet af Cypern, för alt underrätta honom om hvad som förehades, och uppmana honom att hindra Turkiska flottans affali, i händelse hans instruktioner medgåfve det. På samma gång skickade de rapporter om sakernas ställning till Ryske och Engelske ambassadörerne i Konstantinopel. Den 40 om morgoner inlopp den Turkiska ångbät i Alexandrias bamn som hade Aakif Effendi om burd. Vice-kooungen förklarade sin fulla belåtenhet med Porten: propositioner, och att han genast skulle beorära Ibrahim att inställa fienduigheteina. Dett: gjorde ban också samma dag, och befallte att armeen skulle draga sig bakom Eufrat, likvä med bibehållande af den vigtiga positionen Marrasch. — Efter Turkiska flattens ankomst i A.lexandrias hamn, begåfvo sig Fransyske general. konsuln Cochelet och förste sekreteraren vic Fransyska ambassaden i Konstantinopel, Hr de Lurde, åter till Mehemed Aili, för att öfvertal: honom att ej göra gemensam sak med den för rädiske Capudan Pascha, eller komprometter sina intressen genom Turkiska flottans behål. lande. Vice-konungen fann sig stött öfver des sa uttryck, och försvarade med värma Capudear Pascha, som vid sitt handlingssätt leddes a önskan, att rädda sitt fädernesland från Rysk herravälde, och sin monark från beroenåe a Chosrew Pascha och Halil Pascha, hvilka sål sig åt Ryssland. I följd af erhållna instruktioner från Kon stantinopel hade Fransyske, Engelske och Öster rikiske general-konsulerne underrättat vice-ko nungen, att en insurrektion befarades i nämnd hufvudstad, och att mean bade anledning tr honom vara anstiftare deraf, hvarföre man for drade hans förklaring, emedan de stora mak terna voro Turkiets beskyddare. Vidare be gärdes, att han ofördröjligen måtte återsänd Turkiska flottan till Konstantinopel. Meheme Ali blef högeligen förtörnad öfver dessa for årlogar, förklarade att han icke hade ringast andel i oroligheterna i Konstantinopel, och pro testerade emot flottans återlemnande, med de lonmärkning, att han ännu befunne sig i krig jatt ingenting ännu vore afgjordt, och att de således skulle vara högst oklokt, att släppa e så vigtig underpant ur händerna. Han tillad för öfrigt: I detta ögonblick måste en Rys! arme vara i Konrstanunopel, hvem vet hva som kaa hända? Det är der:öre så mycke rådligare, att behålla flottan i Egypten, tilldes allt blifvit 2fgjordt. — Ryske konsuln, ebur utan instruktion dertill, har till utseendet kra! tigt understödt de andra konsulernas framstä!l ningar; men man låter icke mera föra sig bak om ljuset af hans politik. Rotschildska huset har fått Mehemed Al tillstånd att stifta en handels-bark i Egypte: med ett ksvital af 4 å 2 millioner L. St. TOOL den 17 Aucvusti