Aftonbladet – 16 augusti 1839, sida 3

a anledning af en kunglig persons resa. Pa. risiska tidningen Le Temps innebiåller, i anledi ing af en utaf Fransyska Kronprinsen tillämr ad resa, följande reflexioner, hvilka visa med hvilken noggrannhet det konstitutionella samhälls skickets grundsatser bevakas af den Fransyska pressen, och som förtjenar att läsas äfven af andra: Man har länge talat om en resa, som Kronprinsen ämnat företaga till södra Fiankrike, för att låta prinsessan Ielena se departementerna värmast Pyrenceerna, samt bamnen i Bordeaux. Hvem skulle väl tro, att en förvaltningsfråga lägger sig i vägen för denna resa, neimligen den om tullen på kolonialsockret, så alt, cm någon nedsättning i tullen ej kommer att äga rum, så kommer icke heller Prinsen alt resa. Det är css omöjligt att begripa hvad dessa båda saker hafva att göra med hvarandra, då Prinsens resa icke är någon official beskickning. Det stora felet i denna barnsliga och småaktiga betänklighet är, att man glömt, att en Prins i en konstitutionel stat bvarken öger att emottaga några ansökvingar elier gilva nvågra löften 1 frågan om åtgärder, som höra till landets allmänna förvaltning. Ja, om Konungen sjelf begåfve sig till Bordeaux, så borde han icke emollaga köpmännens klagomål och suppliker annat än för alt låta dem öfverlemnas åt hans ministrar. Häral följer, att det vore ytterst opassande af Bordeaux-boerne, att söka intressera Prinsen personligen i deras sak. Men det finnes alitid någre, som ej vilja eller låtsa begripa den ansvariga regeringens id, om alltid bemöda sig att få blanda in prinsarne i de ministeriella frågorna; desse wilja så gerna göra dem till budbärare för goda nyheter, utan att begripa, att de då äfven få dela missnöjet öfver de dåliga. Obegripliga och ömkliga hofmansanda, sora ailtid will smyga sig i vägen för det konstitutionella systemet och kompromettera just dem, som den låtsar vilja hedral!