Aftonbladet – 10 augusti 1839, sida 2

Article Image
å j derifrån till 40 och så vidare, i fall man efter tt föregången undersökning finner sig kunna göra n det, under iakttagande af rättvisa och billighet. Ingen såge hellre än vi, att valen skedde direkt, i stället för genom elekturer; men vi hafva trott svårigbheterne dervid för stora, för att kunna öfvervinnas. — Grundlagen har i vårt förslag blott blifvit jemkad till öfverensstämmeise med den föreslagna representationsstadgan; och man gör oss mycket orätt, om man tror, att icke vi skulle föreslagit flere ändringar uti grundlagen, om sådant varit föreraålet för vårt arbete; men vi skulle anse för en lycka, om representationsförändring kunde äga rum -äfven utan någon genomgripande grundlagsförändring, hvarå vi ansett alldeles omöjligt, att våga hoppas den kungliga sanktionen. Gud gifve, att det inom oss vore möjligt, att tillvägabringa någon kvalition eller sammansättning för beredandet af de allmänna ärendernes behandling vid nästa riksdag, så visst, som jag icke skulle undandraga mig att deltaga uti den. Men hvilka äro de biifvande riksdagsmännen ifrån de ofrälse stånden! vet man det väll och huru dessutom före riksdagen sammanträffa med några eller med flere ibland dem! Inom adeln vet jag icke heller huru någon så beskaffad sammansättning skulle kunna äga rum, sedan ståndets beroende blifvit så omisskänneligt ådagalagdt genom de minnesvärda förvisningar och tjenstechikaner, som efter sista Triksdag inträffat för opinionsyttringar inom Riddarhuset, hvilket derigenoim blifvit så nedsatt både till värdighet och värde, att jag näppeligen förstär, att ståndet längre skulle vilja vidThålla sin sjelfskrifna representationsrätt, om fråga uppstår att frånträda den. Ett närmande imellan Baron Nordin och mig måtte man väl blott på skämt vilja hedra med namnet af koalition. — Den ene en man, hvilken genom sitt längre deltagande i en, af allmänheten ingalunda berömd, förvaltning, icke kan eller hör förskottsvis beräkna något allmännare förtroende annorlunda, än i mån af sina tillgöranden vid en riksdag, i händelse han der skulie komma att uppträda. Den andre en individ, som man bemödar sig, att, i allt hvad görligt är, beröfva den lilla omärkliga folkgunst, som möjligen kunde vara honom förvarad. — Af hvad jag vet och känner om koalitionen, har j:g nu uppenbarat allt; och borde det häraf synas tydligt, att man gör sig alltför mycken möda, då man, för att göra mig oskadlig, äfven söker att införa de dödas vittnesbörd emot mig. Det är till följe af ett sådant vittnesbörd, som jag vänligen anhåller, att Aftonbladets Redaktion ville, i sammanheng härmed, uti sitt blad Jåta aftrycka det uti Svenska Minerva för den 26 Juli utur Grefve C. A. Adlersparres nya läsning iblandade ämnen införåa bref ifrån framlidne H. E. Hr Grefve Georg Adlersparre, af Gustafsvik den 20 Oktober 4829, då jag anser mig fullt berättigad att nagelfara det) — Först och främst måtte det medgifvas mig, att få finna det anmärkningsvärdt, att ett bref ifrån en död till onämnd person, med tillmälen af den mest förnärmande patur emot mig, just nu, vid tillstundandet af en riksdag, framlägges inför allmänheten af den ungefärligen samtidigt till Kammarberre utnämnde Hr Grefve C. A. Adlersparre, utan betänkande af det inflytande, åtgärden kan komma att medföra, i afseeuue å den eflidnes och å dess egen heder. — Det har mycket fägpat mig, att erfara, det framlidne H. E. Grefve Adiersparre redan 41829 eller långt före den tidpunkt, vid hvilken mine meddelade uppgifter, rörande några af 1809 års tilldragelser, lemnade H. E. någon anledning till missnöje, redan sysselsatte sig med att sjelf lemna bidrag och att samla bilagor till mit svärtande in ör allmänheten. — Jag har nu en fullkomlig visshet, att framlidne H. E. Grefve Adlersparre var författare till det väl bekanta tryckta brefvet, dateradt . . . d: o som framkallade min så kallade politiska trosbe) Detta bref lyder som följer: — — Hvad Riddaren St. Carl Henric är dråpligt caracteriserad uti Tit. bilagor. Der har jag honom så, som jag hade honcm, med pretention på att befalla sin Befälhafvare, med ytterligare pretention på

10 augusti 1839, sida 2

Thumbnail