Aftonbladet – 8 augusti 1839, sida 1

FE AO ER RA RER RV ATL SS VN Utlänsk post ankom på förmiddagen, med tidningar från Paris af den 29, uch trån London af den 50 Juli. De sednaste Hamburgerbladen äro af den 2 dennes. FRANKRIKE. Deputeradekimmarens sessioner kunna anses som faktiskt slutade, och för den offentliga ceremonien dermed synes man endast vänta på pärskammaren, som ännu ligger efter med budgetien. I de deputerades sista session afhandlades, som vi vid förra posten nämnde, en petilion om alla politiska fångars befrielse från galererna. ; Kommissionen hade tillstyrkt densamma, men kammaren öfvergick till dagordningen, sedan justitieministern försäkrat, att inga politiska fångar funnos på galererna, och att, om emot förmodan några sådana vore der, skulle regeringen visserligen göra afseende på deras ställning, och amnesti utsträckas äfven till dem. Julifesten tyckes, för att döma efter de sednaste, med dufvopost till Amsterdam anlända nyheterna från Paris af den 29 Juli, bafva för sig gått utan alla oordningar och utan lugnets störande. Första dagen, den enda, om hvilken man har några närmare uppgifter, förhöll sig folket fullkomligt stilla, bivistade med andakt gudstjensten i ue med svart kläde innantill öfverhängega kyrkorna och tågade till offrens grafvar, dels i massa, dels processionsvis, hvarvid de olika korporationerna medförde fanor, som sänktes vid grifterna. Detta lugn och denna ordning kontrasterade på ett besynnerligt sätt muvt de ängsliga försigtighetsmått, regeringen trott sig böra vidtaga. En betydligt större vapenmakt var samlad i staden, -serdeles kring Tuilerierna, och man stängde till och med för skrånas deputationer tillträde till grafvarna, hvarigenom de hindrades från att hälla de förut brukliga talen, utan nöjde sig med, att helt tyst tåga förbi och salutera de fallnas hviloplatser. De egentliga autoriteterna utestärgdes likväl icke, utan defilerade omkring och lade immortellkransar på stenen. Tidningarna yttra ett högt ogillande öfver dessa alltför långt drifna preventiva anstalter, som möjligtvis kunde reta sinnena, i stället att lugna dem. Ministeren synes i sin nuvarande sammansättning icke komma att bii särdeles långlifvad. Den har för det mesta Konungen och hofvet emot sig, och Journ. des Debats, den fordna stadiga anhängaren af hvarje kabinett, är tydligen obenägen mot det nuvarande men deremot en varm vän af dess föregångare. I synnerhet skall Hr Cunin-Gridaine vara ganska trött vid sin befattning och endast vänta på sessionens slut, för att afgå derifrån. Lafitte gaf, den 44 Juli, revolutionens jubeldag, en ganska smakfull fest, hvartill han inbjudit nästan allt hvad Frankrike har utmärkt i anseende till patriotism, krigisk ära, snille, talanger och lärdom, och hvarpå tidnisgarne innehålla vidlyftiga beskrifningar. Frankrikes fasta egendom är uppskattad till ett kapitalvärde af 39,514,9235,000 Frances och afkastningen till 4,580,597,000; räntan å de inteckningar, hvarmed den är belastad, går till 53561,533,288 Fr., således mer än en tredjedel af hela afkastningen. Den i Mexikanska farvattnen stationerade flottan skall hafva fått befallning att genast återvända för att afsändas till Orienten. Röran de denna sistnämndas angelägenheter innehålJ. des Debats en artikel, som går ut på att bevisa, det Europas fördel fordrar den nuvaåa rande TYurkiska styrelsens öfverändakastande och upprättandet al en Egyptisk Konungathron, hvars välde skulle sträckas äfven öfver Syrien. För så vidt detta kan anses uttrycka hofvets åsigter, hvilka då skulle stå i strid med Englands politik, är uppsatsen icke utan vigt. I Frankrike arbetas på en valreform med mindre buller, men med icke mindre verksamhet, än i England. Den komnreission af Hr Odilon Barrots vänner, som för detta ändamål sammanträdt, har efter långvariga öfverläggningar, beslutat i nästa session föres!å följande punkter: 4:0 upphäfvande af valcensus; 2:0o arfvodens ansliende åt deputerade kammarens ledamöter, nemligen 20 Franes om dagen, så länge sessionen varar; 3:o alla municipalvalmäns uppförande på vallistorna; 4:0 att arrondissementernas valförsamlingar hädanefter böra räkna minst 600 valmän; ö:o att generalprokuraSÄ KL am Jaa JlaAdaAanno 8 no off ä 2? a TA