ucCimdlCcCUu Uvlartt, OL UtVla TE VELISUBPPURMRLIYI VISS angifvelser emot Borgmästaren Rubin att hafva gjort tillgrepp af Lindesbergs stads samfälda tillhörigheter, olofligen bränt och utminuterat Bränvir samt serskilde tjenstefel föröfvat; Gifvet i Stockholm den 44 April 1839. — Detta med hvad mera handlingarne innehålla, har Kongl. HofRätten i öfvervägande tagit. — — Vidkommande sedermera sjelfva målet och dervid till en början de af Posilnspektoren Jerling emot Borgmästare Rubin angifne förbrytelser; så enär Jerling, efter det RådstufvuRättern, genom nu mera laga kraftvunnet utslag den 43 September 4832 förklarat sig icke vara behörig att undersöka och pröfva angifvelsen emot Borgmästaren Rubin, att hafva elofligen tillverkat och utminuterat bränvin, icke sedermera, i enlighet med honom dertill lemnad hänvisning, vid vederbörlig domstol anhängig gjort denna anklagelse, som icke heller är af beskaffenhet att tillhöra Kongl. HofRättens omedelbara pröfning, finner Kongl. HofRätten, hvad Jerling i denna del angifvit och påstått, icke nu kunma till någon åtgärd föranleda; och som i afseende på tillvitelsen, att Borgmästaren Rubin år 41829 skall tillgripit en del af två Lindesbergs stad tillhörige timmerstockar; det är vordet genom hvad Borgmästaren förklarat och i demna del afbörde vittnen, förenämnde Jan Gustafsson, Stina Ersdotter och Stadsvaktmästaren Ekman intygat, lagligen utredt, att sedan vice Borgmästaren i nämnde stad D. A. Hamnström ech en Rådman, innan Rubin tillträdde Borgmästareembetet, betingat hos Jan Gustafsson för stadens räkning till reparation af derstädes befintlige broar, tre timmerstoekar, som, ! enligt Jan Gustafssons uppgift, borde hålla 48 alnar i längd och 42 tura i lilländan, samt vid verkställd uppmätning, i Borgmästaren Rubins närvaro, af de träd Jan Gustafsson af omförmälde anledning låtit hugga, utrönts, att desamma varit längre än efter förenämnde beting erfordrats, Jan Gustafsson till Borgmästare Rubin afyttrat den öfverskjutande längden och på stockarnas storändar afhuggis stycken till den lämgd, att återstoden i allt fall varit en half aln utöfver det betingade måttet, i bvilket skick stockarne derefter blifvit till staden aflemnade; alltså och då Borgmästaren : Rubin följaktliger, innan ifrågavarande stockar varit till staden af Jan Gustafsson lefvererade, utaf denne betingat och erhållit de delar af samma stockar, som Jerling uppgifvit hafva blifvit, såsom staden tillhörige, af Borgmästaren tillgripne, samt vid berörde förhållande och med afseende å Jan Gustafssons rätt att, oaktadt afhandlinger med staden om berörde stockar, såsom ännu icke levererade, efter godtfinnande afhandla, Borgmästaren Rubins ifrågavarande åtgärd icke kan anses emot Lag stridande, än mindre till olofligt tillgrepp hänföras, finner Kongl. HofRätten, det Postlaspektoren Jerling till angifvelsen i denna del saknat anledning; äfvensom och emedan, rörande det anmäldta förhållande, att Borgmästare Rubin, utan RådstufvuRättens hörande, skall utfärdat de af honom, å Rättens vägnar, undertecknade, ofvanomförmälde skrifvelser till Kongl. HofRätten och JustitieKanslersEmbetet af den 45 April 1831, angående Jerlings åtalade uppförande den 44 i samma månad, förekommer, att enligt RådstufvuRättens pretokoll den 48 i berörde månad, efter det Borgmästaren Rubin dem dagen för RådstufvuRätten uppläst meranämnde skrifvelser, Rättens tillstädesvarande ledamöter, Rådmännen Daniel Abr. Hamnström och J. E. Ramberg till protokollet förklarat, det de före brefvens expedierande ägt kännedom om deras innehåll och Jerlings angifne förfarande, samti allo godkände den af Borgmästaren vidtagre åtgärd, hvarförutan Rådmännen jemte Borgmästaren, ej allenast vid serskilda tillfällen, inkommit med påminnelser om handläggning af berörde emot Jerling gjorda angifvelse, utan äfven i skrifvelsen den 8 Augusti 4834, densamma till alla delar ånyo framställt, med begäran att undersökning derom måtta få företagas; ty och ehuru något beslut i berörde ämne icke blifvit! af RädstufvuRäluten fattadt ignan meranämnde bref utfärdades, anser Kongl. HofRätten vid nyssberörde förhållande något ansvar för Borgmästaren Rubins förfarande i denna del icke kunna honom åläggas; men sem i afseende å Borgmästarens ofvan anmärkta förkållande vid utfärdandet af handlingar, de der bort vara å stämpledt papper skrifna eller dermed beläggas, Borgmästaren medgifvit, dels att, sedan han å en af Jungfru W. C. Hasselström aflemead ansökning om stämnieg till RådstufvuRätten i Lindesberg å förre vice Länsmannen C. A. Hasselström tecknat, å BorgmästareFmbetets vägnar, kallelse å bemälde Hasselström till den 41 Juni 1834 och å skriften fogat en så kallad Skrif-karta på 4 sk. Bko, Borgmästaren sederimera, efter det berörde kallelse icke kunmat inom laga tid Hasselström tillställas, och ny stämning å honem i samma mål derföre äskats, i stället att annan kallelse, behörigen kartersd, utfärda, i den förra stämningen äfvensom B den derå bilagda karta, vidtagit åtskilliga förändringar, derigenom Hasselström förelades, att den 49 rästpå fö!jde Juli svaromål afgifve, samt dels att uti ett vid RådstufvuRätten den 30 Janueri 1832 emellan Johan Er. Lindberg och Gesällen Schöldberg förebafdt tvistemål, Borgmästaren utlemnat utdrag af I Rättens Protokoll för samma dag, skrifvet å ostämpladt papper, med anteckring derå att handlingen borde med 3 skillingars charta sigillata beläggas; alltså och då Borgmästaren Rubin, genom berörde förfarande åsidosatt hvad henom iålegat, i afcaoenda å hardlinvars förseende med stämpladt