Aftonbladet – 27 juli 1839, sida 4

vit ifrån Luleå elf, i stället för 4!. — såsem boå! gets prospektus upptager förhållandet. — — Härlst orde nu böra sägas, alt jag alls icke har mig be-lu ant, hvem som författat Dyssnämnde prospektu:.e ch att jag desto mindre inlåter mig i några tv -)i tigheter om dess sidodetaljer, som sådant hva en intresserar allmänheten eller mig sjelf. Jag mnar, för min del, allenast försvara, och, så idt jag förmår, belysa hufvud-ideen, d. v. s. möjigheten och gagnet af en bergshandtering i Jockrocks och Qvickjocks Lappmarker. — Ibland e skäl, jag fördenskull nämnt för Herr Liljevalch, var ock den nu af Herr af Uhr kestrida uppgiften, alt Ruolivare ligger blott 4, nil ifrån Lulå elf. — Så har jag dock sagt, jr He Liljevalch, och att det är till visso sannt, erom borde en till och med flygtig blick på Hr . Scheles åberopade karta bafva kunnat öfvertyga Ir Kaptenen; ty märk: i de strax nedanföre Qvickocks kyrkoby liggande ängarne förena sig Tarra ch Kama elfverna till en enda ström, hvilken derfrer kalias lilla Luleå elf. Detta strömdrag faller 4, mil än längre i sydost, i Saggat, och fortgår edan genom de af Hr Kaptenen uppräknade sjörna Saggat, Tjomotis, Skalka, Parkijsur och Ranijaur, likasom ock genom de af Hr Kaptenen utelömda, fastän ej mindre vigtiga sjöarre Purkisur, Saskem och Vajkijaur, förbi Jockmock, Maonjarka och Nelkerim, tills det, strax nedom Poeri, faller i stora Luleå elfven. — Nu står det icke krifvet i meranämnde prospektus, att malmberget igger blott 4!. mil ifrån stora Luleå elf, utan ta as der, helt enkelt, om Luleå elf i allmänhet; och tt programmets författare menade lilla Luleå elf, jet inhemtas och bevises deraf, att han också har mnämnt den malm, som, genom Baron Hermelins örserg, hemtad från Ruotivare, än i denna stund igger dels vid elfstranden, på ängen, dels ock uti! illa Luleå elfvens nyss förut omnämnda öfre mynring. Någonting vilseledande för läsare och tillifventyrs aktiespekulantera ligger ock destomindre denna programmets uppgift, som nyssbesagde ! illa Luleå elf och dess förutnämnde 8 sjöar, — varaf Tjomotis och Skalka utgöra ett sammsnrängande vatten, uan miallanligaande strömfall, if 3 mils längd, är högst navigabel, och ännu mera kan bli det, med obetydlig kostnad, hvilket der mot ingalunda kan ske med stera Luleå elfven, L mil upp om Porsi. — Nu bör ytterligare tillägvas, alt om jag velat tillåta mig en mera lockande perättelse om spekulationerna på Norrbottens malmberga, så hade jag kunnat omtrla och bevisa, att ängs åt den förutnämnda, i sydostlig riktning ur ellen löpande Tarra elfven ligga flere hundrade Lunland så ypperlig ängsmark, att någon bättre snappast finnes i bela Norrlasd; och att betesfälLen i den nära 3 mil långa och gudaskönae — sade mina förlidet år medföljande Holländare — Tarradalen äro mer än vanligt goda, det hafva insyningsmännen både sett och intygat. Gräset växer der ill half manshöjd, så väl på ängarne. som på en del af betesslätterna, och vinbären, på den så kallade vinbärsholmen och flerestädes, växa vildt. Vegetationen i allmäshet är i Tarradalen så frodig och rik, att jag på få ställen i Sverge bar sett en skönare Floras park. .Vid sydöstliga ändan af denna, mellan saöfjellen djupt nedsänkta dal ligger det natursköna Qvickjocka, ett litet paradis i vildmarken, cirka fjorton milnarr om polcirkeln. Midtfr dex gästvänliga prestgården störtar sig Kama selfven, med farss öfver forss, utföre de mer än 50 fot böga klipporna; men vid pass !; mil längre jupp blir samma eif mycket luga, och går sedan, ned nära 4 mils aspakvattena, genom lika så fruktbärande ängar, som de nyssnämnda vid Tarras stränder ), allt upp mot Ruostivara, och man fårdas lätiteligen i båt, så väl uppföre, som utföre dess nyssnämnda spakvatten. — — När så är, i sanning då frågas: om icke Bolaget med skät kunnat säga, att malmberget ligger blott 4, mil ifrån Luleå ström drag. såsom förkållandet verkligen är. alldenstund. enligt hvad som förut blifvit sagdt, den farbara Kama nifven är en gren aflilla Luleå elf?! Tärmed torde således vara ådagalagdt, att då jag upagifvit, för Hr Liljevalch, och programförfattaren har sagt, att iRuotivare ligger blott 4!, mil ifrån Lul å elf, hads man, i det stället, mera lockande, både för Aläisare och aktiespekulanter, kunnat och måhända ordt säga: att Ruotivare kom -nsamt innehåller fen så stor massa, 50 procent haltig god malm, att deraf kan tillverkas mera jern. än hela Eurepakonfsumerar på 50, kanske på 400 ån, ligger blott !, mil ifrån det alltigenom skäligen praktikabla strömHiraget Lulå elfk (Kaman, lilla Luleå och stora YLuleå elf, med sjöarne inberäknadt). ifrån och med jernberget intill Luleå stads hamn. Visst finnes, vå denna sträckning, ofarba-a forssar; men en del 2f dem kunna lätt nog göras segelbara, och förbi Hade andra, kan, ännu lättare, anläggas vanliga eller Frailvägar. Da sätt att beskrifvax hade varit än nera fullständigt och sannt, liksom det äfven hade värit mera vupplysande för en läsare och tilläfvenYiyrs aktiespekulant. Icke heller torde det hafva minskat Bolagets, eller, rättare sagdt, företagets Hirodit, om man lika sanningsenlitt hade berättat Shbäru, vid förlidet års insyningar. Bolaget tillegnade sig, dock i la;a ordning, en så stor del af förutYWnämnde ängsoch betesmarker, att, bott i trakten Jaf Qvickjock och Rustivare, med säkerhet torde kunna födas 30 kor och 50 hästar för bergsbrukets jäbehof. Vid dessa och flera derpå följande insysningar i norra Lappland, respekterades likväl ny5yggarnes häfd, fastän den till större delaa var Bolaglig. Men underteknad, som då var endast Hr Liljevalchs och sin egen ombudsman, ville och vill sj komma till Lappland såsom ofridestiftare. Den oro, som insyningskungörelserna hade väckt hos iärolket, skingrades ock genom nyssnämnde respekiftuösax förfarande så alldeles, at nybyggarna, utaf a As m Må SA AMA Ht Re AR få Rn SR RO AR AR OS PD VV OD MH RA TA I pr vd 1 SRA DO AA -t Hä) Afven detta ställe har Hr Kaptenen, oriktigt, omdöpt till Routeravi, i stället för Ruotivaari eller Ruotivare, såsom det nu vanligen kallas och skrifves. 4) Detta högst egna förhållanda med en af snöfjel4 len kringhvärfd trakt terde kunna förklaras dels af dess ringa höjd öfver hafvet (cirka 4.400 fot) dels ock derutaf, att Tarra och Kama elfvernas vatten, som tidtals alldeles öfversvämmar strandtrakterna, medför if:ån fjellen en myckenhet gödningsämnen, såsom ler-slamma och upplöst rehnanillning haslkasg alle afavttas I dalarna ananRkh fan